Svenskt Tenn loves Gemla

Svenskt Tenn loves Gemla

Sedan 2008 tillverkar småländska Gemla fabriker 18 stolsmodeller ur Svenskt Tenns produktkatalog. Försäljningen av dessa står för cirka 20 procent av företagets omsättning, får jag veta när jag besöker hyllningsutställningen Gemla loves Frank i Gemla studios på Södermalm.

Gemla fabriker startade i Stockholm på 1870-talet och tillverkade då leksaker. Företaget flyttade sedan till Gemla där storsäljaren blev tennisracket. Efter en brand flyttade fabriken därefter till Diö, och där är fabriken fortfarande kvar.

Gemla fabriker

I början av 1900-talet gick Thonets patent ut och Gemla satsade i stället på böjträ. De lockade tyska och österrikiska hantverkare till den småländska orten. Idag arbetar sexton personer i fabriken. Några är ättlingar till de första tysktalande medarbetarna.

Böjträstekniken är fascinerande och för att få bästa hållbarhet böjer man ask eller bok. När man ångar och sedan böjer måste man göra det så att träet bibehåller samma storlek i böjen, och inte tänjer ut träet. Detta för att bibehålla stabiliteten. Materialet ligger sedan två till tre dagar i form, innan de monteras.

När Svenskt Tenn inledde samarbete med Gemla kunde de åter ta upp produktionen på de böjträstolar som Josef Frank formgivit, nämligen karmstolen P4 och stolen P5.

En sak jag uppskattar med Svenskt Tenn är att de värnar om den svenska produktionen. På det sätt kan små producenter få upp lönsamhet och samtidigt en kvalitativ produktion. Den del av Liljevalchsutställningen ”Svenskt Tenn - a philosophy of home” jag gärna vill botanisera lite mer i är just det näst sista rummet där de lyfter just alla producenter.

Foto: Stiligahem

Här är några av stolarna som Gemla producerar för Svenskt Tenn. Från vänster till höger: Karmstol 652, karmstol 966, stol 1165, karmstol 969 utan ryggkudde, stol 695 och stol 2025. Den sista med bambu i ryggen och stol 1165 hör till mina absoluta favoriter.

Förr var det just så här man visade upp stolar i butiker, på podier. Idag är det vanligare att man skapar miljöer.

Det är detaljerna som skiljer en kvalitetsstol och en massproducerad. En kvalitetsstol tröttnar man aldrig på.

Jag blir alldeles varm i hjärtat av att se alla verktyg och material. Jag stod länge och väl och tittade på alla olika föremål.

Karmstol P4, 1920-tal

”Josef Frank formgav flera böjträstolar under sent 1920-tal, varav några producerades för Thonet-Mundus AG i Wien. Böjträfåtöljen P4:s originalskiss har funnits bevarad i Svenskt Tenns arkiv och har troligtvis aldrig varit i produktion”, förrän nu på 2000-talet. Foto: Svenskt Tenn

Stol P5, 1920-tal

Den här stolen formgavs på 1920-talet men har troligen inte producerats förrän i modern tid. Foto: Svenskt Tenn

Linje

Relaterade nyheter

1500-1799

Arkitekturhistoria

Stiligahem besöker

2 augusti, 2026

Växtplanscherna i arbetsrum och sovrum hos Carl von Linné

Stiliga hem

Jag ville återse de vackra växtplanscherna som Carl von Linné klistrade upp på väggarna och som inspir...

Call to action

1500-1799

Stiligahem besöker

2 augusti, 2026

Linnés hammarby och semester

Stiliga hem

Semester definieras på samma sätt av alla, men innebörden är lika personlig och mångfaldig som människ...

Call to action