Växtplanscherna i arbetsrum och sovrum hos Carl von Linné
Jag ville återse de vackra växtplanscherna som Carl von Linné klistrade upp på väggarna och som inspirerat så många att göra likadant. Han var medveten om att blomsterplanscherna kunde fara illa av att användas som tapeter, men jag vill kunna se dem så länge jag lever svarade Carl.
”Jo det göra de, men där skola de vara. Jag vill kunna se på dem så länge jag lever” svarade Carl när frågan kom
Han var själv mäkta stolt över sitt tilltag. I sina självbiografiska anteckningar skriver han
”Hans förmak war tapetzerat med målade planscher från ost och westindien. Hans sofkamare war tapetzerat med målade planter ganska dyrbart och härligt att man näppeligen sedt präktigare och dyrbarare tapeter”
Bortsett från lite skav här och där så är de dock ändå förvånansvärt väl bevarade, så kanske var det hela inte så tokigt ändå. Carl von Linné tyckte att det var svårt att få tillgång till illustratörer med det rätta handlaget. Och inte ens den efterlängtade exklusiva servisen från Kina blev rätt första gången. Hans skrifter innehåller också förvånansvärt få bilder. Och man kan därför förstå hans förtjusning över att kunna omge sig med dessa perfekta verk.
Charles Plumier i förmaket
Alla de svart-vita planscher som utgör tapeten i Linnés skrivrum är gjorda av den franske munken och botanisten Charles Plumier (1666-1704) vars namn syns i växtsläktet Plumeria. Han botaniserade vid 1600-talets slut i Västindien. Det blev inte till något herbarium, istället avbildade han de växter hans såg i tuschteckningar. Dessa blev i sin tur viktiga för Linnés kännedom om den tropiska floran.
Den goda vännen Johannes Burman i Nederländerna köpte Plumiers opublicerade planscher och bestämde sig för att ge ut drygt 250 av de vackraste i ett tryckt planschverk, Planetarium Americarum. Under fem år skickade han provtryck till Linné så att denne kunde kontrollera växternas identitet och namnsättning. 221 av dessa klistrades upp i arbetsrummet.
Ovan för dörren står det ”Innocue visitkort numren adest” som är latin och betyder Lev oförvitligt - Gud är närvarande.
Georg Dionysius Ehret (1708-1770) i sovrummet
Ehret var en tyskfödd tecknare bosatt i London. Han räknas som 1700-talets främsta blomstermålare och Linné försökte förmå honom att flytta till Uppsala. Det gick naturligtvis inte, men när de träffats hos den förmögne finansmannen med stor botanisk trädgård Georg Clifford gick Ehret med på att göra tjugo planscher till Hortus Cliffortianus (1737). Ehret gjorde också en plansch som illustration till Linnés sexualsystem med växtrikets 24 klasser. Den trycktes 1736 och spreds. Ett exemplar finns uppklistrat bakom sängen på Linnés sovrumsvägg. Den går tyvärr inte att se vid visningen.
Ehret är också illustratören till ”Plantae selectae” som gavs ut av den förmögne tyske läkaren Christoph Jacob Trew. 61 av dessa planscher finns på Linnés sovrumsvägg. Tre planscher av Ehret från trädgårdsmästaren Philip Millers ”Figures of the most beautiful, useful and uncommon plants desorientering in The Gardeners Dictionary 1760” finns uppklistrade liksom 15 planscher ur Ehret ”Plantae et papiliones rariores” från 1748-59. Det finns också planscher av andra konstnärer.
Tyvärr är mina fotografier från detta rum inget vidare. Rummet är av förklarliga skäl mörklagt och det går endast att urskilja tapeterna med hjälp av guidens oestetiska ficklampa. Som vanlig dödlig besökare får man inte heller gå in i rummet, utan en vinkel bjuds.
Linje
Relaterade nyheter
Linnés hammarby och semester
