Sturehovs slott
Bara det bästa kunde bara bra nog när Johan Liljencrantz lät bygga Sturehovs slott i Botkyrka i Stockholm. Mangårdsbyggnaden är ett av de främsta exemplen på gustaviansk stil. Den uppfördes på 1780-talet.
Johan Liljencrantz var finansminister åt Gustav III och en av delägarna i Mariebergs porslinsfabrik. De främsta namnen under den här tiden anlitades för det nya Sturehovssäteriet. Arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita byggnaden. Han har bland annat formgivit Drottningholms slottsteater. Även inredningen i huvudbyggnaden inreddes och dekorerades av dåtidens främsta. Jean Baptiste Masreliez som var bror till inredningsarkitekten Louis Masreliez bidragit med de snidade överstyckena och speglarna. Brodern Louis formgav exempelvis Gustav III:s paviljong. Dekorationsmålaren Lars Bolander med väggmålningarna. Resultatet är en av de finaste gustavianska miljöerna man kan uppleva.
Stiligahem om familjen Masreliez
Byggnaden är den vackrast tänkbara, precis så som det ska se ut, om du frågar mig. Och fastän slottet ligger så nära Stockholm och Mälaren är även den stora parkmiljön helt intakt.
Liljecrantz var intresserad av jordbruk och moderniserade jordbruket bland annat genom att anlägga en förlängad ladugårdsbyggnad. Under hans korta tid fördubblade gårdens avkastning.
Jobbet som Gustav III:s finansminister var i gungning. Gustav III var inte direkt känd för sin måttlighet. Idag kan vi tacka Gustav III för mycket, men hans slöserivar inte populärt. Trots Liljecrantz förmaningar om sparsamhet entledigades han år 1786 från alla sina förtroendeuppdrag.
Två år senare dog hans hustru och han flyttade till en av sina andra egendomar Borg. Den ligger tvärs över Mälaren och man kan se resterna av byggnaden från Sturehofs krukmakeri. Liljecrantz gifte om sig med Eleonora kallad Nora och byggde ett nytt Corps de logi som fick namnet Norsborg.
Efter Liljecrantz kom Carl Wahrendorf till Sturehov och anlade en engelsk park med lusthus som tyvärr inte finns kvar. Sjövillan som idag inrymmer Sturehovs krukmakeri kom också till under den här perioden. Wahrendorfs ägde Sturehov i 40 år. Därefter följde Piper, Hermelin och Reuterskiöld.
Stockholms stad
Stockholms stad letade efter en ytvattentäkt för att kunna försörja Stockholmarna med vatten och föll för Bornsjön som ligger i närheten. I samband med att Bornsjön blev vattentäkt förvärvades flera egendomar i närheten av sjön av Stockholms stad, bland dem Sturehov år 1899. För att skydda vattnet har ingen större exploatering skett i området. Under 1950-talet gjordes en omfattande restauration av byggnaden.
Hur kommer det sig att Slottet heter Sturehov och inte Liljenhov? Platsen nära Mälarens strand har varit bebodd sedan forntid. På 1580-talet byggdes det första Sturehof av riksrådet Mauritz Sture efter att ha tillhört ätterna Sture och Grip under några hundra år. Och namnet har alltså fått leva kvar.
Här är vyn precis som på 1700-talet, fastän det är så nära Stockholm.
Den målade väven ersatte under den gustavianska perioden de exklusiva sidentapeterna. Även tryckta bomullstyger, kattuner, tog över sidenets roll som möbeltyg under den gustavianska perioden. I det som är fruns sängkammare (närmast i bild) finns blomdekoration och kvardröjande rokokodrag från den tidiga gustavianska perioden och i den åttkantiga salen är det mer klassicerande drag med sin marmorering och bronsfärgade detaljer.
De vackra sidentapeterna har blekts genom åren. Ursprungligen var här ett rosa mönster, men när man renoverade på 1950-talet beställde samma tygtapet från Frankrike, så valde man istället en grön kulör. Tänk ändå att det franska företaget hade koll på vilket mönster som beställts drygt hundra år efter första gången.
Den åttkantiga matsalen har utskurna trädetaljer formgivna av Jean Baptiste Masreliez. På många ställen ser man utsmyckningar som är gjorda i gips, pastellage, men här är det alltså formskuret trä, betydligt mer exklusivt. Kakelugnen är från Marieberg.
Den vackrast tänkbara fasaden. Skiss av C.F Adelcrantz i Stockholms stadsmuseums arkiv.
Planskisser säger väldigt mycket om hur man tänkte kring inredning och vad som är viktigt här i livet. Jag har exempelvis skrivit om vardagsrummets utveckling. Den översta bilden visar det nedre våningsplanet och den nedre bilden det övre våningsplanet. Foto : C.F. Adelcrantz originalritningar som finns hos Stockholms stadsmuseum
I Sturehovs slott finns en fin slottsbutik i nedre botten. På helgerna kan man boka in sig på brunch och får då sitta i de vackra salongerna på övre plan. I brunchen ingår sedan en visning av slottet. Jag kan varmt rekommendera denna upplevelse. Det är en helt unik möjlighet att få sitta i denna vackra museimiljö.
I den ena flygeln är det också ett kafé. Där kan man sitta i en vacker miljö och äta en lätt lunch eller ta en fika. Flygelbyggnaderna är äldre än huvudbyggnaden och var en del av det tidigare säteriet på plats. Det finns enklare takmålningar och flera kakelugnar, dessa är dock inte från Mariebergs porslinsfabrik.
Färgsättningen på Sturehovs slotts flygelbyggnader är i mitt tycke helt ljuvlig.
Här ligger också Sturehofs krukmakeri som är känt för krukorna med avsmalnad botten och krusad kant. Krukmakeriet är beläget precis vid Mälarens strand. Förutom de vackra krukorna kan man njuta av en underbart blommande trädgård.
Inlägg om Sturehovs slott
Det blev sammanlagt tre inlägg om Sturehovs slott. Ett om själva slottet, de guidade visningarna, kaféet och krukmakeriet, ett om den unika samlingen av kakelugnar från Mariebergs porslinsfabrik och så ett inlägg om väggmålningarna av Lars Bolander:
Linje
Relaterade nyheter
Klassiska auktionsfavoriter hösten 2024
