Lars Bolander - Gustav III:s dekormålare
Lars Bolander (1732-1795) var kunglig hovmålare och ledamot vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. Han var Eksjöpojken som blev den gustavianska periodens främsta dekormålare. En del säger att han till och med var Europas främsta. På Sturehovs slott i Stockholm finns exempel på hans verk.
Det känns lite extra roligt med en Eksjö-anknytning, eftersom min man är uppvuxen där och vi ofta besöker staden. Nästa gång kommer jag fundera lite extra på i vilket hus Bolander växte upp och om det kan finnas någon tidig målning i något hus.
Bolander var flitigt anlitad och drev en stor verkstad. Det finns alltså många verk där han själv inte hållit i penseln. Bolander anlitades för rums- och väggdekorationer på olika slott och herrgårdar.
Det finns verk på Ekolsunds slott (1770 och 1776), omdekorering av teatersalongen i Bollhuset på uppdrag av Gustav III (1772), Ryningsbergs herrgård (1774) och en stor dekoration föreställande en pyramid med Minerva och Apollo på uppdrag av och framför Konstakademiens lokaler vid Rosenadlerska huset på Mynttorget (1778).
Bolander tecknade också förlagorna till de tapeter som Pehr Hilleström sedan formgav och sedan vävdes för Stockholms slott. Han var elev till dekorationsmålaren Johan Pasch den äldre (1706-1769).
I samband med att Bolander föreslogs som ledamot till Konstakademien år 1773, lämnade han in oljemålningen ”Varglo”. Den finns bevarad i akademiens samlingar och anses vara hans främsta bevarade stafflimålning. På tavlans baksida skriver han att det avbildade lodjuret bet ihjäl 22 rådjur på Djurgården under en natt. Han valdes in som agré år 1774 och antogs som ledamot av Konstakademien år 1780. Samma år erhöll han titeln Kunglig hovmålare. Han deltog i Konstakademiens utställningar år 1758, 1763, 1794 och 1795.
Bolander har även målat altartavlan i Götlunda kyrka i Närke år 1773. Lars Bolander kom att bli relativt förmögen och ägde ett tag det Douglaska palatset på Blasieholms torg i hörnet mot Arsenalsgatan.
Källor, bland annat: Svenskt Biografiskt lexikon, Svenskt konstnärslexikon, Nationalencyklopedin, Slott och Herresäten i Sverige (Kungliga slott 2), Märta Holkers Den svenska målarkonstens historia.
Foto: Stiligahem, där inget annat anges
Fågelsalen, Ekolsunds slott
Lars Bolander (1732-1795) anlitades för att göra väggdekoren i Fågelsalen. Foto: Slott och herresäten i Sverige (Uppland 1)
Kinesiska matsalen, Strömsholms slott
Till Lars Bolanders främsta verk räknas dekorerandet av den stora matsalen, Kinesiska matsalen, på Strömsholms slott (1774). Målningarna är familjescener i kinesisk stil med fåglar och frukter och girlanger målat i förgyllda rokokoramar och delvis efter gravyrer av Jean Pillement.
Målningarna på Strömsholm består av elva pannåer och sex dörröverstycken. Anledningen till att rummen dekorerades var för att ta emot Gustav III och hans gemål.
Foto: Dick Norberg/Kungliga slotten
Lars Bolander på Sturehovs slott
Målningarna i det så kallade papegojrummet på Sturehovs slott är målade av Lars Bolander. Det finns flera andra väggmålningar på Sturehovs slott, men dessa kan vara från Bolanders verkstad eller av andra skickliga dekormålare.
I frukostmatsalen valde man ett enfärgat uttryck med grönsaker och frukter som motiv. Här skulle de äkta varorna spela huvudrollen. De här är troligen inte av Lars Bolander själv.
Teckningen av Johan Tobias Sergel föreställer de tre akademiprofessorerna Lars Bolander, Gillberg och Per Krafft. Foto: Nationalmuseum
Sergel har avbildat Bolander vid flera tillfällen. Bolander framställs i ett kortspel som närig och på en annan bild som en fisk, troligen gädda, med vassa tänder. Kopplingen mellan Johan Tobias Sergel och Lars Bolander är mer intressant än vad man kan tro vid första anblicken.
Fotot ovan föreställer gården Hafseryd. Den här byggnaden uppfördes dock först på 1850-talet.
Tack för svaret Eksjö museum
Jag ville veta mer om Lars Bolander och kontaktade turistbyrån i Eksjö. Pia Löfgren, museichef Eksjö museum tog sig tid att svara och med utgångspunkt från den kompletterar jag mitt inlägg (12/11 2023):
Lars Bolanders far, Jonas Bolander, var sadelmakare vid Smålands kavalleriregemente i Eksjö och flyttade omkring år 1720 till militärbostället Hafseryd som ligger 5 km från Eksjö vid Härstensbosjön längs väg 134. Som den femte i barnaskaran föddes Lars Bolander år 1731/32. När Lars var sju år dog fadern. Det gav honom ganska dåliga förutsättningar, men ibland ska man ha tur. Och det hade Lars
Den tyska sadelmakaren och brodören Christoffer Sergell (1693-1773) lockades till Sverige av prins Fredrik. Han kom direkt till Eksjö år 1736 med uppgiften att tillverka broderade schabrak till regementets hästar, Bråderade Eskabrach för Smålands Kavalleri. Han fick därigenom kontakt med familjen Bolander. Sergell blev borgare i Eksjö samma år. När han flyttade till Stockholm tre år senare och erhöll mästarbrev höll han kontakten med den unge Bolander. Han såg konstnärstalang i den unge Lars Bolander och genom honom och hans son kom Lars Bolander att bli dekorationsmålare i Stockholm.
1745 utsågs Christoffer Sergell till kunglig hovbrodör. Han broderade förövrigt fanor för flera regementen. Christoffers två äldsta döttrar Anna Sibylla Sergell (1733-1819) och Maria Sofia Sergell (1734-1790) fortsatte i faderns spår som hovbrodörer. Sonen Johan Tobias Sergel (1740-1818) gick sin egen väg och blev bildhuggare, målare och tecknare. Stavningen Sergel tillkom 1808 i samband med att Tobias Sergel blev adlad.
Källa: Pia Löfgren, Eksjö museum och Mari Ermeland, ”Faderlöse Lars fick måla åt Gustav III”, Smålandstidningen 2003-01-21.
Det var under den gustavianska perioden som de exklusiva sidentapeterna ersattes med målade väggfält. På Sturehovs slott ser man både och.
Inlägg om Sturehovs slott
Det blev sammanlagt tre inlägg om Sturehovs slott. Ett om själva slottet, de guidade visningarna, kaféet och krukmakeriet, ett om den unika samlingen av kakelugnar från Mariebergs porslinsfabrik och så ett inlägg om väggmålningarna av Lars Bolander:
Linje
Relaterade nyheter
Älskade kolonnljusstakar
