Vecka 43, 2020

Jag har inte tänkt på det tidigare, att hösten nästan rymmer lika många årstidsväxlingar som våren. Skillnaden är förstås nyanser av gult och i graden av kyliga undertoner och fukt, men de är där. Det märks kanske extra tydligt eftersom vi bara bor på landet under helgerna och märker skillnaderna mellan gångerna.

Vi skördade pumporna sist vi var här och nu pryder några av dem trappan på framsidan. Och även på baksidan. Att ha hemmagjorda pumpor till Alla Helgona och Halloween var något herr J drömde om. Redan tidigt i våras påbörjade han detta och har sedan vårdat odlingen med omsorg. När det var varmt i somras tog han t o m bussen ut till landet för att vattna och jobba förstås. 

Småfåglarna börjar få svårt att hitta mat, så jag fyller våra fågelbord till bredden. Inom loppet av några minuter är äppelträdet fullt av liv. Det är verkligen stämningsfullt med fågelkvittret. 

Trädgårdsdrömmar kan vara både stora och små. När jag gick en kurs i trädgårdsdesign för ca tio år sedan fick jag upp ögonen för den vingade benveden (Euonymus Alatus). Den till synes oansenliga busken får en carmosin-röd färg när frosten kommer. Magiskt. Allt sedan dess har jag önskat mig en sådan. Jag har funderat mycket kring placeringen. Det gäller ju att den blir synlig från en plats där man vistas på under hösten. Och i våras så slog jag till. Nu ser jag den från dörren på baksidan av huset. Den blir perfekt. 

Att gå och bada har känts ganska naturligt tills nu. Längtan efter ett dopp byttes mot tvekan idag. Jag frös lite på vägen. Det var 4,5 grad i luften och det duggade lite. Väl i vattnet kändes det ändå rätt. Det är några grader kallare och lederna stelnar i vattnet. Fast kroppen chockas känner jag mig ändå trygg. Det känns ovant, men det blir nog ytterligare dopp i år. Novemberbad låter frestande. 

Huset i kvällsljus. Jag är så glad över lyktan. Den ger ett underbart ljus och tillför så mycket till gårdsmiljön.