Korsetterna under 1800-talet
I en äldre dansk studentsång sjungs det om de eleganta damerna som går till Duzaine-Hansen, den korsettverksamhet som min danska familj grundade 1883. Att besöka Hallwylskas nya utställning korsettkriget blev därför ett tillfälle att också lära mig om min familjs verksamhet och samtidigt lite kvinnohistoria.
Utställningen Korsettkriget på Hallwylska museet pågår under hela året
Korsetter har burits sedan 1500-talet - även av män. Men vi tänker kanske mest på dem som något för kvinnor. De smala midjorna och breda höfterna i klänningarna på 1700-talet och så förstås korsetterna under 1800-talet. Bröst har setts som en fruktbarhetssymbol och något man kan visa fram, medan ben har varit syndigt. Något mer än en ankel på en kvinna var mycket vågat. Nej man ville inte ens föreställa sig kvinnor med ben, än mindre kvinnoben i byxor. Det var först på 1920-talet som ben blev synliga.
Med industriell produktion kunde plagget tillverkas i större skala och i nya material vilket gjorde korsetten tillgänglig för fler samhällsklasser. Korsetten blev omåttligt populär under det sena 1800-talet. På sätt och vis är det lite märkligt att korsetten blev mer populär ungefär samtidigt som kvinnor fick mer frihet. Lagstiftningen gjorde det möjligt för kvinnor att utbilda sig på universitet och rösträttsrörelsen kom igång.
Korsetten var en självklar del i en respektabel klädsel under det sena 1800-talet. En timglasformad figur visade att kvinnan hade självkontroll och moral och var sofistikerad och bildad. En kvinna som inte snörde sig ansågs vara det motsatta.
Idag kan vi förändra vår figur med ett filter på Instagram och justera ansiktet med fillers och kirurgi. Vi må tycka vad vi vill om de extrema midjorna på 1800-talet. Men vår tid är inte så olik 1800-talet.
Lager på lager
I en film på utställningen får vi se alla de lager av kläder som 1800-talskvinnan bär. Vi får följa när hon klär på sig. Från särk till huvudprydnad och muff. Det går snabbare än väntat och klockan landar på tio minuter. Kläderna kunde väga uppemot 7 kilo, så korsetten blev både en förstärkning och en avlastning på höften. Med en korsett kunde man minska sitt midjemått med cirka 10 cm. En borgerlig kvinna hade åtminstone en promenadklänning, en dagklänning och en kvällsklänning. Så här många lager:
- Särk
- Strumpor och skor för dessa kan man inte sätta på sig efter korsetten
- Korsett
- ”Korsettskydd” som är en slags linne som knäpps och har spets
- Styvkjol av något slag
- Underkjol
- Synlig underkjol med volang
- Överkjol, en eller fler
- Överdel som knäpps
Under det sena 1800-talet växer också ett motstånd mot den kvinnliga klädedräkten fram. Motståndarna menade att dräkten skulle göras om i grunden. Resultatet blev reformdräkten - sydd i ett stycke så att tyngden vilade på axlarna istället för höften. Reformdräkten var ett mjukare formande plagg.
Krinoliner och turnyrer
Bild ovan: Under det tidiga 1800-talet fick man till de vida kjolarna med hjälp av flera lagar underkjolar med volanger. 1856 introducerades krinolinen (bild ovan) som tillverkas av stålringar. Den konstruktion som gjort klänningarna breda på 1700-talet hette paniers, och kan väl närmast likna en slags korgar av trä, valben eller metall som monterades vid höfterna.
Bild nedan: Den första turnyren kommer (1869-1876) och det blir populärt med en större bak. Den första perioden är den mer som en diskret kudde. Här ser vi byxunderplagget ”combinations” som med sina byxben är så modig att den kallas, det onämnbara. 1883-1889 blir turnyren åter populär. På bilden ser vi en mer dramatisk och kantig variant som är från denna tid.
Klänningar från den andra hälften av 1800-talet:
Det kommer ytterligare ett inlägg som beskriver modeutvecklingen och de olika korsettmodellerna mer i detalj.
Reformdräkten
Reformdräkten var en reaktion mot den hårt snörda midjan och kom omkring sekelskiftet 1900. Korsetten sågs som en kroppsstödjare snarare än midjeförminskare. Den gick ofta längre ner över höfterna och skapade en slät och lång silhuett. Snörningen var mjukare och klänningen hängde mer rakt ner från axlarna. En av förespråkarna var Karin Larsson.
Hvis det på dit hjerte ta’r,
når du ser på dansen,
husk, at de figuren har
fra Du-zaine-Hansen”.
Tro ej, de bli’r sødere,
nej, men svigermødre”
Sången har refrängen, ”Uh hvor er de grimme” och är en slags sång till kvinnans oemotståndliga charm, trots att refrängen säger motsatsen. Källa: Morsomme sange
Duzaine-Hansen
Under mitten av 1900-talet hade min danska familj 14 specialbutiker och omkring 400 återförsäljare i landet. När jag själv skulle köpa min första bh blev det förstås i min familjs butik som då fortfarande fanns kvar på Strøget. Vid den tiden fanns det också en butik på Vesterbrogade. När jag var liten parkerade vi alltid på Baron Boltens gaard. Om jag inte missminner mig så låg en produktionsverkstad för verksamheten där.
- 1883: Handels-Kompagniet P.D Duzaine-Hansen grundas av min morfars farfar Peter (1857-1924). Hans hustru Flora var också engagerad i verksamheten i Köpenhamn.
- 1888: Deltog i den Nordiska Industri og landbrugs- og kunstudstillingen i Köpenhamn.
- 1891: Filial öppnas i Århus
- 1920: Sonen André (1884-1968) blev medägare och tog sedan över ledningen helt när fadern dog fyra år senare, 1924.
- 1930-tal: Andrés son Ib (1912-1969), min morfar, börjar i företaget.
- 1948: Ombildas till ett aktiebolag med både far och son som direktörer. Duzette blir varumärket för modernare shapewear som gördlar (hofteholder) och formande elastiska underkläder, motsvarande maidenform som kom på 1950-talet.
Min morfars far och min morfar dör sedan med ett års mellanrum, samtidigt som bh:ar blir omodernt i 1970-talets bränn bh:ar trend. Min mormors yngre bror tar över en del av verksamheten.
I det danska kungliga biblioteket finns en samling fotografier av Peter Elfelt. Bland annat har han dokumenterat en av Duzaine-Hansens butiker på Österbro i Köpenhamn: Foto: Kongelige bibliotek
Duzaine-Hansens monter vid Den Nordiske Industri-Landbrugs- og Kunstudstilling 1888 som ägde rum på nuvarande Rådhuspladsen i Köpenhamn. Fotograferat av utställningens fotograf Sofis Juncker Jensen. Foto: Danmarks Tekniske Kulturarv.
Utställningen visade fram det bästa från Danmark, Norge och Sverige. Det 26 meter höga utsiktstornet format som en Tuborg-flaska och står på Strandvägen i Hellerup vid Tuborg havn byggdes till utställningen och flyttades till sin nuvarande plats efter utställningen.
Korsetten Baleine Bombay i beige bomullsbrokad med rosa blommönster, bred tyllspets upptill med inträtt rosa sidenband. Planchett fram och snörning bak. Från Handels-Kompagniet Peter D Duzaine Hansen finns i Regionmuseet i Skånes arkiv. Foto: Region Skåne
Tillägg: Enligt min mamma finns några av de tidiga korsetterna bevarade i danska nationalmuseets arkiv. Dessa visades också i samband med en utställning på det tillhörande industrimonumentet Brede værk - som inte längre är öppet.
Linje
Relaterade nyheter
Alla borde ha ett vinterrum och
