Årets spontanköp har blivit bordets favorit. Vi har utökat vår samling av Kostas Kentglas med en skål på fot och två ”ljusstakar”.

 

Jag har ofta funderat och drömt om uppsatsskålar när jag dukar till fest. Det vore så fint att göra blomsterarrangemang och med slingrande murgröna i skålar på fot och blanda upp med lägre vaser. Jag har sett framför mig hur jag dukar i säsong, med stora vindruvsklasar på hösten och skira buketter på våren. Vårt bord är ganska smalt så jag gör mest smalare blomsterarrangemang.

 

Den här är min favoritvas till festdukningar, just för att man kan föra konversationer över den. Och när bordet är utdraget till 14 personer skulle det vara fint att komplettera med ett par skålar på fot. Jag har alltid föreställt mig dessa i brons eller i silver, men när vi besökte Auktionshuset Kolonn för att sälja två stolar tänkte jag helt om.

 

Det har funnits många uppsatsskålar jag drömt om genom tiderna, men det har aldrig blivit ett köp. Det har alltid funnits något annat mer trängande behov, eller något som gjort att jag inte helt och fullt varit övertygad. Jag kan vara ganska långsam när jag ska bestämma mig. I bland kan jag vela i åratal. Men ibland är jag snabb som en kobra.

 

Jag har ju ärvt en hel uppsättning av mindre vinglas för rött och vitt vin i Kostas serie Kent. Jag har lite blandade känslor kring dem och vi använder dem mest till glögg, dessertvin eller som vattenglas. När man släpper tanken på att man måste använda saker utifrån dess intention, så ser man plötsligt möjligheter. Så är det för mig med Kent. De höjer alltid festdukningen ett steg när de kommer på bordet.

 

I en av lådorna på auktionshuset Kolonn stod en skål och två ljusstakar. Allt jag såg var mina uppsatsskålar. De jag alltid velat ha, utan att veta om det. Jag vet ju hur vackert Kent-glasen gnistrar i stearinljussken och där och då såg jag dukningen framför mig. Där är de! Mina uppsatsskålar.

 

De är precis lagom i både höjd och omfång. Som ljusstakar kommer jag aldrig någonsin att använda dem. Nu är stearinljusresterna urdiskade och de står på bordet. Jag använde resterna av förra helgens bukett och blandade upp med några slingor murgröna, precis som jag drömt om. Jag vet att jag hade bläddrat förbi dem om jag scrollat på nätet, men i verkligheten är de magnifika. Jag är så glad.

 

Foto: Stiligahem