Lindomestolar (1740-1850) står i en klass för sig när det gäller stolar tillverkade i provinsen. I Stockholm var stolsmakare ett skrå, med utbildning i ett lärlingssystem, medan det i provinsen var en bisyssla till jordbruket. Slöjderiet gick i arv från far till son. Det är kanske därför det är anmärkningsvärt att Lindomebönderna levererade så detaljerade och fina verk. På auktioner idag står Lindomestolarna i en klass för sig bland provinsföremålen.
Nöden är uppfinningarnas moder. Och att leva som bonde i de karga landskapen var inte lätt. För att dryga ut kassan slöjdade man. Så småningom slog sig flera bönder samman och flyttade hyvelbänken till ett hörn av ladugården. Ryktet om de fina möblerna spred sig från Göteborg och utanför Sveriges gränser.
På 1770-talet var exporten till England så stor att den motsvarade värdet av den omfattande importen av engelska mahogny- och valnötsmöbler. Under slutet av 1800-talet var närmare 800 personer i Lindome sysselsatta med möbeltillverkning. Och helt populära var de säkert inte. Redan på 1600-talet finns det noteringar om Göteborgssnickarnas missnöje över konkurrensen från Lindomebönderna.
Enligt en artikel i hemochantik.se fanns det tio olika former av Lindomestolar. De här är de tre vanligaste:
Gunnebostolen är formgavs ursprungligen av Göteborgs stadsarkitekt C W Carlberg för Gunnebo slott och denna gustavianska modelltillverkades en hel del i Lindome. Dessa är från 1800-talet Foto: Bukowskis market
Nollstolen har fått sitt namn genom den nollformade ryggtavlan. Foto: Lars Garm blogg
Göteborgsstolen är en svensk variant av amerikanska och brittiska förlagor och är den mest kända stolen. Den tillverkades av sockerkist, det vill säga de mahognylådor som transporterade rörsocker från västindien till Göteborg. Den här är en stol från 1800-talets mitt i senempir. Foto: Bukowskis
Den stilhistoriska serien”Det finns inget nytt under solen”, står det i bibelns predikarens bok. Och det ligger mycket vishet i de orden. För att tolka sin samtid och framtid, behöver man förstå sin historia.” Ann-Charlotte, Stiligahem.se I den stilhi...
Linje
