I tiden: Vita metaller hos Skultuna

När anrika mässingsföretaget Skultuna ger sig in i de vita metallernas värld, då vet man att mässingstrenden nått sin peak. Visst är det fint med gula metaller, men när det slår igenom på så bred front överallt får jag svårt att skilja mellan fint och trendigt. Ögonen blir mättade och jag blir lite anti. För vad i det jag översköljs av är hållbart snyggt i längden? Och vad i denna droppe som urholkar stilen är jag. Ett är säkert när det gäller metaller. Det är finast att blanda.   

Och vad är då mässing? Mässing är en såkallad legering, dvs en blandning. I det här fallet en kopparlegering, som i vanligaste fall består av 65 procent koppar och 35 procent zink. Men färgen varierar förstås med andelarna och det kan förekomma både aluminium och tenn i koppar. Det är därför inte så konstigt att mässingsbolaget gör kopparföremål - råvaran finns ju förstås redan på plats. Men det är ett stort steg för ett företag med fyrahundraårig historia att börja producera föremål i silvriga material som stål.

Jag har ambitionen att alltid krydda mina inlägg, med lite matnyttigt. Gå till grunden, förklara och förstå det som ligger bakom. Jag är ju själv alltid nyfiken på sånt och älskar storytelling. Så vad kan passa bättre än att berätta historien om Skultuna.

Kort om Skultunas historia

Genom att tillverka egen mässing kunde Karl IX exportera istället för att importera den viktiga mässingen. Dessutom förbättrade det landets ekonomi. Gustav Vasa och Erik XIV hade nämligen blivit starkt skuldsatt gentemot Hansan. Närheten till Svartån för vattenkraft, och Falu koppargruva gjorde Skultuna till en optimala platsen. 1607 öppnade självaste Karl IX Skultuna och än idag finns det kopplingar till det svenska kungahuset, idag i form av kronan i varumärket och titeln Kunglig hovleverantör. Den äldsta bevarade ljuskronan från Skultuna finns idag i Vårfrukyrkan i Enköping och daterar sig från år 1619.

Besök Skultunas fabriksbutik, Mässingsbruket och cafeet

Foto: Skultuna