Smart och snyggt på Aula Medica
Väldigt ofta analyserar jag inredningar. Det är ett litet specialintresse. Jag kodar av inredarens idé genom att studera gestaltningen. Det går nästan automatiskt. Det sker ofta när jag inte känner något alls utan behåller den grundkänsla jag har före. När inredningen stämmer överens. Då kommer min inre undran igång. Varför?
Jag vill alltid ta reda på varför jag tycker något. Vad är det som gör att nyfikenheten väcks eller det känns irriterande. Ibland är det en detalj som fångar. Som i det här fallet. Jag har spenderat några dagar på Aula Medica, en byggnad som jag gärna återkommer till i ett inlägg. Den här gången var jag där på en konferens.
Människan söker sig naturligt till hörn och skyddade platser. Vi vill ogärna sätta oss vid ett bord i mitten på en tom restaurang. Det känns också lite olustigt att gå in i en butik som är tom på kunder. Mycket av det som vi uppfattar behagligt har kopplingar till naturen och till instinkter vi har i oss sedan urminnes tider. Vad krävs då av en möbel i mitten av ett rum för att den ska kännas trygg? Kan den bli det?
Hockerbank
Hockerbank är en variant av Yvonne Fehling och Jennie Peiz mer berömda
Stuhlhockerbank. Jag har inte tidigare sett den med kudde i skinn. Personligen är bänken helt klart den lysande stjärnan.
Den här pallen noterade jag direkt. Jag ville sitta där. vi satt där tre kollegor i en triangel och pratade. Det var intuitivt logiskt. Den kändes trygg fastän den står mitt i rummet. Den signalerar nämligen ö, en trygg kobbe på ett stort hav. Att benen Ja, men borde inte en stor pall av ottoman-typ, utan ben ha samma effekt?
Foto: Stiligahem