Livstecken

Så gick det plötsligt ganska lång tid. Det  var inte ett planerat uppehåll. Sedan jag skrev sist har det hänt mycket. Det hittades svamp i badrummet och byggkillen trodde det var äkta hussvamp. Proverna visade en vecka senare att det tack och lov var en ofarlig timmerticka. Men det var lite av en pärs och ett tag tänkte jag att vi aldrig kommer att kunna flytta hem. Hussvamp är bland det värsta man kan råka ut för. Och kräver omfattande ingrepp i bärande konstruktioner. 

Alltid sommar i sovrummet på landet

I vårt sovrum på landet är det alltid sommar. Där sover man i en evergreen rosenträdgård med skira gardiner. Sängarna är finsk empire, Karl Johan stil, och snickrade på den gård utanför Åbo där min farmor växte upp. Sängarna har ett nostalgiskt värde för mig. Jag sov alltid i dem när vi bodde över hos min farmor och farfar.

Farmor bäddade med filt och nymanglade lakan, inte påslakan. Och hon bäddade alltid "båt", dvs vek in lakanskanterna under madrassen så det blev tajt. Minns det som mysigt och tryggt. Jag skulle kunna berätta många historier om min farmor. Men det får bli en annan gång. Hon var en fantastisk kvinna och ett stort föredöme för mig. Och ändå duade jag aldrig min farmor. Det kan tyckas märkligt i vår tid, men helt naturligt. Vi stod varandra mycket nära ändå.

Foto: stiligahem