8951E157-EA40-44F0-949D-073C9F20BE2E

Livstecken

Så gick det plötsligt ganska lång tid. Det  var inte ett planerat uppehåll. Sedan jag skrev sist har det hänt mycket. Det hittades svamp i badrummet och byggkillen trodde det var äkta hussvamp. Proverna visade en vecka senare att det tack och lov var en ofarlig timmerticka. Men det var lite av en pärs och ett tag tänkte jag att vi aldrig kommer att kunna flytta hem. Hussvamp är bland det värsta man kan råka ut för. Och kräver omfattande ingrepp i bärande konstruktioner. 

Och så bröts golvet upp och då såg vi att de bärande bjälkarna var i dåligt skick och väggen mot köket likaså. Allt på grund av en tidigare vattenskada som inte åtgärdats. Så vi tömde köket och skåpen fick stagas upp medan väggen lagades och bjälkar fixades. Först i torsdags gjöts det nya golvet. Och då har vi bott hos min mamma sedan 19 januari. Det vi trodde skulle vara ett 2 veckors projekt är nu uppe på sex veckor. 

 
Nu har allt gått över förväntan. Och vi har det väldigt trevligt ihop. Men det är klart. Visst ska det bli skönt att flytta hem så småningom. Rutinerna har ändrats en del sedan vi flyttat hit. Dels är det lite längre restider och så tittar vi mer på tv än hemma. Och mindre bloggande. Jag tog nämligen inte med mig datorn och har därmed inte något bildredigeringsverktyg här. 
 
En annan fördel med livet hos mamma är att vi öppnat upp vårt lantställe lite tidigare. Vi har haft några härliga vinterhelger där med pulkaåkning och mys vid brasan. Och bilderna är från vårt sovrum. 
 

Alltid sommar i sovrummet på landet

I vårt sovrum på landet är det alltid sommar. Där sover man i en evergreen rosenträdgård med skira gardiner. Sängarna är finsk empire, Karl Johan stil, och snickrade på den gård utanför Åbo där min farmor växte upp. Sängarna har ett nostalgiskt värde för mig. Jag sov alltid i dem när vi bodde över hos min farmor och farfar.

Farmor bäddade med filt och nymanglade lakan, inte påslakan. Och hon bäddade alltid "båt", dvs vek in lakanskanterna under madrassen så det blev tajt. Minns det som mysigt och tryggt. Jag skulle kunna berätta många historier om min farmor. Men det får bli en annan gång. Hon var en fantastisk kvinna och ett stort föredöme för mig. Och ändå duade jag aldrig min farmor. Det kan tyckas märkligt i vår tid, men helt naturligt. Vi stod varandra mycket nära ändå.

Foto: stiligahem

F2909AE9-3392-438C-BB66-F6729B7AFC4A
475F3E33-A9FF-4A15-B05B-6DA7B10BC912

Linje

Relaterade nyheter

IMG_7128
Hos oss i stan
11 februari, 2024

Tulpaner, te och argenta

Stiliga hem
Tulpaner, te och argenta Vi mellanlandar här hemma efter att ha hämtat sonen på ett ställe och kört...
bibliotek moodboard roslagsbacken
Hos oss på landet
7 februari, 2024

Moodboard: Biblioteket på Roslagsbacken

Stiliga hem
Moodboard: Biblioteket på Roslagsbacken Efter många olika tankar fram och tillbaka har jag landat i a...