Förmåga att visualisera

Jag har inte tänkt på det som en förmåga, utan tagit det förgivet. Jag pratar om förmågan att visualisera.  När våra vänner besökte oss i helgen och fick se förebilderna på huset så var deras kommentar: tänk att ni kunde se att det kunde bli så här fint. Frågan är, kunde vi det?

Jag fastnade ganska direkt för Roslagsbackens planlösning och så tänkte jag på alla norska Slettvoll-inspirerade hytter. Ja jo det skulle nog gå att få det som vi gillar det med inspiration på vårt sätt. Fast exakt hur jag tänkte mig inreda rummen hade jag inte klart för mig. Och så är det bitvis fortfarande. Vi låter ett rum i taget ta form. Och jag lär mig sakta men säkert vad de timrade väggarna vill ha. Det går snabbare och snabbare att fatta beslut. Och så har vi en del saker från tidigare lantställe och i gömmorna hemma som fått ange tonen. Jag säljer inte gärna saker jag en gång skaffat.  En del passar någorlunda, en del blir perfekt och annat har fått flytta till stan. Jag har alltså inte utgått från noll, utan från ett föremål eller en idé och gjort det bästa möjliga. 

Foto: Stiligahem

Före

Så här såg det ut i biblioteksgången förut och halvvägs genom projektets gång. Det är nästan så att man inte tror att det är samma rum som den översta bilden. Det var dock inte bara att sätta in fönster och dörrar här. Tidigare satt proppskåpet på väggen här, så det var ett stort elektriskt arbete involverat. Nu har vi proppskåpet bakom en dörr i sovrummet.