Det viktigaste med julen
Veckan före jul är det alltid mycket att fixa med på jobbet, men jag ligger hemma och är förkyld. Jag som för det mesta har många järn i elden, får istället tid för reflektion. Det finns nog en hel del nytta med det, även om det känns mest frustrerande. Det var ju nu jag planerat att göra både det ena och det andra.
På julafton samlas vi hela familjen hos oss. Det är en ganska ny tradition, men känns redan självklar. Vårt hem är som gjort för stora julfester och i år blir vi 14 personer. Julen inleds på kvällen. Vi äter anka, rödkål och karamelliserad potatis, brunede kartoffler. Det är klassiskt danskt och precis så jag vill ha det. Julbord äter vi sedan de övriga juldagarna.
”Dela är julens viktigaste budskap”
Många skriver att de känner julstress, men det gör inte jag. Det finns mycket annat i mitt liv som är stressande, men just att förbereda jul hör inte till det. Inköp av julklappar är stressande, men där har jag delegerat flera svåra inköp till herr J. Och han älskar det. Vi är alla olika som människor. Det som är kul för någon är tråkigt för någon annan Tror att det är bra om vi är öppna om vad som stressar och vad som är roligt. Och delar på uppgifterna. Är inte att dela med sig ett av julens viktigaste budskap.
Jag såg en vän på instagram som valt att dekorera granen med fredsduvor. Det känns som det finaste budskap man kan ha i en tid som denna. Jag tror att jag ska inspireras av det temat till nyår.
Det viktigaste för mig är granen. Jag älskar hela ceremonin runt granen. Kanske inte just momentet att bära hem en fyra meter hög gran och få upp den 88 trappsteg i ett smalt trapphus, men allt det andra. Att välja ut en gran och få klä den. Vi har våra olika uppgifter.
Herr J tar ner jullådorna från vinden och jag trasslar ut den 10 meter långa ljusslingan. Tillsammans öppnar vi lådorna med allt julpynt. Det är som att återse gamla vänner. Vi sitter en stund och säger åh, minns du. För vi har minnen till nästan varenda kula vi har. Och varje placering görs med eftertanke. Här behövs någon färg, här något kul i barnhöjd och här något hängande som döljer ett hål. Man ska kunna hitta något att vila ögonen på oavsett vilket håll man ser granen ifrån. Och ingen gren får vara opyntad.
”Det blir visste en röd jul”
Det blir inte heller någon jul utan alla blommor. Det är det första inslaget och i år blir det visst en röd jul. Om någon frågat mig för några veckor sedan hade jag svarat något annat. Nu har vi fem stycken julstjärnor. De är lite knixiga. För något år sedan hade vi en som höll till långt in på våren. I år köpte vi en stor, som med en gång började tappa blad, trots samma behandling. Nåväl, det blir något annat där istället. De fyra andra räcker nog gott och väl.
I år blir det en annorlunda jul på ett annat sätt. Vår son firar inte jul med oss. Han är istället på sitt andra hem, det vi brukar kalla läger, och det blir det bästa för honom. Han som lever i nuet tänker inte själv på det, men för oss som föräldrar är det så sorgligt. Vi håller så sakteliga på att hitta vår väg i ett nytt slags föräldraskap.
”De ingifta har alla anammat det danska konceptet”
Julen är familjens högtid. Det är en sådan välsignelse att vi har en familj som trivs ihop. Och våra ingifta har alla anammat det danska konceptet. Det blir danskt rakt igenom, med svenska julrim. Vi delar upp uppgifterna mellan oss och på julafton kommer alla med sin del av middagen. Det är också en fin tradition. Min syster steker ankbrösten, min bror fixar potatisen och mamma gör rödkålen och ris allemande med körsbärssås. Herr J och gör det som är omkring, förrätt, snacks och gottebord. Julrim har alltid varit viktigt i min familj. Minns barndomarna när vi den 23:e satt på var sitt rum och diktade. Min farfar gjorde fantastiska rim på 10-12 rader, minst. Nu är det roligt att se nästa generation ta vid. De bästa rimmen förra julen gjorde sonens äldre kusiner.
Just nu ligger jag och tänker på detaljerna till bordsdukningen. Kanske blir det precis som hos Ernst lite brudslöja till allt silver och grågrönt? Eller ska jag också göra någon annan detalj med lack? Det är sånt jag kan ägna mig åt när jag ligger här i sängen.
Bilderna blev inte heller något vidare. Ni får hålla tillgodo med lite feberartade bilder från vårt hem
Foto: Stiligahem
Ibland är det fint med en masseffekt. Fyra julstjärnor hamnade på vårt bord när vi pyntade granen. Tycker att det blev fint på den gröna duken och i det här rummet.
Julstjärnorna hamnade sedan i vårt lilla fönster. Här pyntar vi efter säsong. Det är både en dold plats och mitt i blickfånget.
I vår gran har vi några föremål som är kopplade till en plats. Här är det Eremitagen, Eremitageslottet, strax utanför Köpenhamn. Den passerar vi alltid när vi åker till Hornbæk från Köpenhamnshållet.
I vår gran finns även Vor frue kirke i Köpenhamn. Kyrkan ska man se i skymning när hela platsen får ett brunt skimmer över sig. När jag bodde i Köpenhamn så gick jag alltid omvägen förbi för att uppleva det hela. Jag älskade den platsen. Jag satte mig ofta ner på en bänk i närheten och kontemplerade.
I granen finns också många minnen från London, dit vi åkt så många första helger i december och burit med oss julkulor hem.
Fångar dagsljuset den lilla stund som är dag. Den här vyn är nog ändå min favorit.
För några år sedan ärvde vi ett helt gäng av Orrefors Kent i kristall. Min syster och jag fick en uppsättning av 12 vardera. De på bilden är rödvinsglasen, men det finns också lite kupformade vitvinsglas. De är väldigt omoderna på många sätt, men jag tycker att de är underbara att hålla i. De har sån tyngd och mönstret gör att de skiner som guld på ett bord.
Vi använder dem sällan till rödvin, utan istället som vattenglas eller som glögglas. De är faktiskt oöverträffade till just glögg. Vitvinsglasen använder vi till portvin eller en liten Baileys.
Jag kunde inte bestämma mig för om den här eller den översta bilden var bäst, så det fick bli båda.
