Hovedvandaeg

Doftdosor kallade hovedvandsæg

I ett av mina paket låg en liten hjärtformad silverdosa, med två turturduvor på locket. Fullkomligt bedårande och samtidigt onödig. Vilken härligt romantisk present.

Från barockperioden under tidigt 1700-tal fram till cirka 1850 var luktdosor ett statusföremål bland kvinnor. Man bar dem i en innerficka eller en liten påsväska. De kallas ibland vinaigrette och på danska hovedvandæg, huvudvatten-ägg.

De danska dosorna är ofta i silver och små, omkring 5-10 cm, med ett gängat lock. De har en förgylld insida för att skydda silvret från själva vätskan. I dosan förvarade man en svamp fuktad med ”hovedvand” som kunde vara i form av ett doftvatten, exempelvis rosenvatten, lavendel eller ättika. Man öppnade den lilla dosan och doftade på innehållet eller baddade ansiktet med svampen.

I bland finns det ytterligare en liten lådlucka i foten på dosan för växtsalva, ett balsam. Jag tänker osökt på Mentholatum, denna mintdoftande salva som vi alltid fick smord under näsan vid förkylning. Är det någon som gör så fortfarande?

Det är en väldigt romantisk gest att både ge och få ett föremål som kan bäras så nära kroppen. I vår tid, där fysisk närhet ofta snarare är en del av introduktionen i en relation, har uppvaktningens alla stadier helt gått förlorad. Den existerar dock i 1700 och -1800-tals litteraturen. Få kan som Jane Austen beskriva kraften av den sensuella beröringen. Som att blotta hud på en uppknäppt skjorta eller två händer som nuddar varandra. Jag minns också en liknande känsla av att få bära makens namn i den ingraverade förlovningsringen. Det blev som en mental tatuering.

Min luktdosa är också dansk och från tidigt 1800-tal.

Foto: Stiligahem
Hovedvandaeg

Väldoft och skydd mot sjukdomar

Bortsett från det uppenbara användningsområdet väldoft hade doftdosorna också en annan mening. Ursprunget är kopplat till miasma, den medicinska teorin om att dålig lukt var orsaken till sjukdomar. Miasma kommer från grekiskan och betyder besudling och förorening. Sjukdomen malaria är en språklig rest från denna teori.

Miasma fick sin spridning under senare delen av 1600-talet. För att skydda sig mot smitta renade man luften genom rökelse och genom olika former av eteriska oljor och parfymer. Ganska snart uppstod andra teorier, men ända fram till mitten av 1800-talet fanns det både läkare och befolkning som trodde på miasmateorin.

Mot slutet av 1800-talet ersattes den av kunskapen om mikrobiologi.

 
10 hovedvandaeg. Foto: bukowskis

De tidigaste danska hovedvandægen har, precis som mitt ägg, formen av ett hjärta eller en vas. Det var en vanlig fästmansgåva, där fästmannen lät gravera in initialerna. Under mitten av 1700-talet blev sidorna mer svängda utsmyckade med rocailler för att under slutet på 1700-talet bli mer urnformade och med guirlangutsmyckning. I början av 1800-talet blev det vanligare med hänklar och ornament i färgat glas. Foto: Bukowskis

 

Linje

Relaterade nyheter

IMG_8034
1900-1929
Kulturhistoria
15 februari, 2025

Ellen Keys Skönhet för alla

Stiliga hem
LinjeEllen Keys Skönhet för alla Jag har stött på och läst om boken Skönhet för alla många gånger,...
IMG_8028
Trädgård och växter
6 februari, 2025

Äntligen säsong för blodapelsin

Stiliga hem
Äntligen säsong för blodapelsin Så här i väntan på våren finns det en vitamininjektion som jag verk...