
Trädgårdsdagboken vecka 15, 2022
Jag förundras åter av naturens kraft. Vårens och solens kraft. När vi lämnade landet förra måndagen låg snön djup över halva tomten och isen låg kvar i Sundet. Det fanns inte en tillstymmelse till blomsterprakt.
I torsdags kväll när vi landade här på Roslagsbacken hade all snö smält bort. Några enstaka blad syntes till. Idag söndag öppnade krokusen sina blad, blåsipporna skymtar i backarna och scillan har slagit upp sina blå.
Foto: Stiligahem


Vi firade påskafton hos min syster på Muskö. De har en härlig lävägg på baksidan och där satt vi på rad och lapade sol. Lunchen åt vi inomhus, men kaffet drack vi ute. Det hade jag inte trott för en vecka sedan. Som vanligt har min syster och hennes familj ordnat det så fint.

Vi åkte tillbaka till landet på kvällen. Både herr J och jag ville vakna upp här. Vakna upp i egen takt. Sonen är på sitt läger så vi har kunnat vara ute i trädgården hela dagen. Jag har krattat kottar och plockat granris och pinnar på framsidan och maken har eldat i eldtunnan. Det är skönt att kunna vara i egna tankar och tillsammans. Det är så intensivt när sonen är med, så när vi är själva behöver båda få gå i egna tankar.

Vi åt påskrester till lunch och drack kaffe i hammocken. Premiär för säsongen. Vi har sett den första humlan och de första fjärilarna. Fåglarna kvittrar och i kvarteret är det någon som sågar. Vårens ljud. Ljuvligt.
Nu är kanadensaren tvättad, hängrännorna rensade och första tvätten hänger på strecket.


Linje