Vi har våra givna roller, våra skämt och referensramar som bara är där. Det blir inte så ofta som vi ses allihop, så på min mammas initiativ bokade vi in en resa till Provence i fyra dagar hela gänget, ja minus vår son och ett vuxet barn som är i Washington.

Anledningen ”För att vi vill och kan” är nog så viktig. Jag är uppvuxen med grundade familjevärderingar och föräldrar som eftertänksamt prioriterat vissa saker och prioriterat bort annat för att förmedla dessa. Som familjens betydelse och att varje dag äta måltid tillsammans vid ett dukat bord och vid den måltiden konversera. Jag tror att min mamma önskade att ge oss alla tid för varandra, bortom vardagens stress och framförallt ge kusinerna ett tillfälle att knyta närmare band. Vi lever också olika liv och är i olika faser.

Mamma, herr J och jag bestämde oss snabbt för att lägga till extra nätter både till och från det ställe vi hade hyrt. Vi flög till Nice, medan övriga gänget flög till Marseille.

Vi hämtade ut hyrbilen och ja det är aldrig enkelt och så tog vi bilen och åkte längs kusten till Cannes där vi åt lunch. Sedan spenderade vi resten av dagen och nästa förmiddag i Nice. Det var fortfarande ljuvligt ljummet i luften och strålande sol när vi installerade oss på hotellet under eftermiddagen. Herr J och jag tog på oss hotellbadrockarna och gick över gatan och badade. Det var ganska höga vågor, strömt och stenigt, så vi satt faktiskt i brynet och lät vågorna skölja över oss. Havet är en ständig källa till återhämtning för mig. Och hellre bad än en dusch. Det kändes ljuvligt att få njuta av ljumma sommardagar i september.

Kvällens middag blev vid rödrutiga dukar på ett charmigt torg, med porlande fontän vid en liten kyrka. Så där nyp mig i armen franskt rustikt som man bara vill ha det. Och jag åt bland annat en väldigt god lökpaj.

Vi fick en fantastiskt vacker tur med bilen till vårt hus, trots att vi tog motorvägen. Huset ligger i närheten av Arles och det tog tre timmar att köra. Vi stannade till och åt en sandwich i farten och sedan stannade vi till på ett supermarché och köpte in till kvällens middag; charkuterier, patéer, ostar, grönsaker, frukt, vin och bröd.

Huset var som en fransk dröm, ett sandstenshus från 1800-talet som byggts till i omgångar på ett sömlöst vis, omgiven av 4 000 olivträd och cypresser som bakgrund, en vackert anlagd trädgård och pool. Interiören var också otroligt genomtänkt och allt så välskött och fint. Vi levde den franska drömmen.

Och måltiderna tillsammans blev som en extended version av min barndoms dito, nu med ett extra led barn som får se sina föräldrar i syskonrelationen. Eftersom vi var tre syskon och mina syskon har vardera tre barn, så är jämförelserna naturligtvis ganska nära till hands. Och våra ingifta behandlas som vore syskon. Det blev mycket skratt och olika slags tävlingar i simbassängen och på kvällarna spelade killarna poker. Det är härligt med storfamilj