Befriande otrendigt hem

Om personliga hem är trenden 2015 vinner det här. Uppenbarligen några med stil. Ibland är det så skönt befriande när man ser ett hem som inte ser sådär perfekt piffat som hem ska se ut enligt de oskrivna reglerna om inredning.

Och om du inte har läst Malin Wollins krönika i ämnet så gör det.  Jag skrattade själv ganska duktigt när jag läste, och mest för att jag kände igen mig, även om jag inte just har de designföremål hon beskriver.

Trend versus hållbarhet.

I inredningsbloggarnas värld diskuteras det en hel del om detta. Och också vilket ansvar vi som bloggar har för att sprida en sund bild. Om slit och slängmentaliteten som råder. Jag får själv ibland ont i magen när jag tänker på all den marmor som finns i butik och i hem. Ett naturmaterial som det tagit tusentals år att växa fram och som nu pryder varje instahem. Och som många kommer att tröttna på eftersom det är ganska opraktiskt. Vad händer då med all denna marmor Jag funderar en hel del kring detta och andra ämnen tillsammans med en lång rad vänner på instagramunder hashtagarna "nöjdärdetnyasvarta" och "slowdecoration".

Och jag funderar en hel del på vad jag själv står. Jag vill ju gärna tro att jag har en egen personlig stil, men jag ser hur jag påverkas av det jag ser och läser om hos andra. Ibland väljer jag själv det trygga och säkra alternativen, istället för att våga ta steget fullt ut. Och ibland för att jag bestämmer mig för att jag måste bestämma mig och då väljer det alterntiv som känns mest rätt. Som att jag målade sovrummet i den trendiga mörkgrå färgen. Jag vet varför jag valde den. Vi har grå väggar (sedan 10-15 år) i vardagsrummet och jag ville egentligen helst bara ha en ton mörkare. Nu behåller jag det så, fast jag egentligen kom på för några veckor sedan att jag skulle valt en blå-grå ton istället.

Jag är en slowdecorator. Mitt hem är på långa vägar inte färdigt. Det finns platser och hörn och säkert tiotalet projekt att fylla de närmaste åren med. Och så får det bli. Ibland är det frustrerande, men för det mesta glädjs jag åt att det tar tid. Att varje del växer fram. Att jag får suga på karamellen och planera. Jag har en del drömmar och idéer som får vänta på rätt boende. Som häromdagen när jag träffade min syster. Då var jag tvungen att bara dela med mig av två fina drömidéer, eftersom hon nyss blivit med lantställe. Sharing is Caring tänkte jag, och nästan ångrade mig. Men jag får se till att komma före genom att  göra blogginlägg av dem vid ett senare tillfälle - och så småningom plåta det hemma hos henne. 

Och med en lång utsvävande inledning så tror jag att det blir ett nytt inlägg i debatten. Jag gör en lista på säkra kort om man inte vill vara trendig. Missförstå mig rätt. Det här är ett väldigt fint hem. Personligt inrett och härligt på alla sätt och vis. Jag tycker det är ett enormt tilltalande och underbart hem. Men här syns inte Kate Moss eller Chanel-böckerna i bokhyllorna, det står ingen daggvas i fönstret, och inredningen känns inte alls sådär instagramvänligt krispigt. Och vet ni - det är härligt. Befriande. Och väldigt hemtrevligt. Jag älskar de vackra landskapsmålningarna som pryder varje rum. Inte ett svartvitt fotografi så långt ögat kan nå. Det här är ett hem med årsringar. 

Så nu undrar jag, hur många likes får det här hemmet? Hur många repostningar och bloggar som kommer lista detta som veckans hemnet hem? Inte många tror jag? Hur många gillar personliga hem, egentligen och hur många har en egen inredningsstil? Inte jag i allafall, fast jag tänker på det en hel del.

Så inreder du otrendigt sommaren 2015

Foto: Styrmansgatan 17, Per Jansson fastighetsmäklare