Tvära kast
Vi gick en lång härlig tur i området på landet under Nyårsdagen. Solen strålade, det var lite halt, men det var mysigt att vara tillsammans hela familjen. Vi funderade ett tag på att stanna kvar över natten, men beslöt oss för att sova i stan. Några timmar efter att den här fridfulla bilden tas rasar stormen Alfrida utanför knuten.
Vi har räknat till över tjugo granar som fallit, varav tre ligger kvar på vårt hus och en har fått med sig en bit av taket när det landade över utegruppen på baksidan. Det är faktiskt svårt att bilda sig en uppfattning. Man ser helt enkelt inte skogen för alla träden.
Vår del av Norrtälje har drabbats hårdast och i vårt område är vi helt klart dem som har det största arbetet framför oss. Grannar har kommit förbi och sagt: vilken otur ni haft. Själv känner jag mig skonad och beskyddad.
Med tanke på mängden träd som fyller helt vår bakgård så har huset klarat sig förvånansvärt bra och uthuset har klarat sig helt. Hade vi bott kvar här under natten hade vår bil klyvts på mitten och vi hade varit skräckslagna av alla träd som fallit omkring oss som plockepinn. Äppelträdet har fått sig en törn, den vita utegruppen ligger under stockar och schersminen kan jag inte se, men i övrigt har det jag tycker mycket om skonats.
I nöden prövas vännen, eller snarare, i nöden visas vännen. När vi kom till landet fredag morgon erbjöd sig vår granne Emil direkt att hjälpa oss. Två motorsågar har gått varma i dag och jag har dragit grenar i det oändliga. Emil kallade in en vän med teleskopsåg och vi kunde få ned toppen på det träd som pressar värst mot taket. Det har varit min största oro och nu kan vi se hur det ligger till med skorstenen.
Det känns emellanåt överväldigande. Särskilt med tanke på att vi varesig kan köra motorsåg eller röja överhuvudtaget när sonen är med. Han har extremt stora omsorgsbehov. Det stressar mig mest. Vi börjar så smått planera den nya baksidan. Vi ska plantera en häck och några lövträd. Kanske möjliggör det nya kalhygget på baksidan en ny uteplats? Vi får se hur det blir.
Foto: Stiligahem
Nu
Det går inte att se uthuset från köket, utan den här bilden är tagen från knuten.
Förut
Före stormen såg det ut så här. Nu ligger det 15 träd på hela baksidan och över huset. Surrealistiskt
Tre träd hade fallit över huset på den här sidan. Trots detta klarade sig huset bra. Vårt och sonens sovrum ligger till höger i bild. Det hade varit skräck att vara här under stormhatten.
Samma vy nu och före. Det ser faktiskt värre ut i verkligheten än på bild
