Trädgården på Solåkra

Det har varit den bästa sommaren jag kan minnas. Sol och värme är så välgörande. Jag har levt i klänning och sandaler hela sommaren och inte ens tänkt på ytterplagg. Idag är det första dagen på två månader som jag har byxor och tröja.

På fredag är det visning på vårt hus. Det är med blandade känslor vi säljer det. Den här sommaren har vi verkligen varit här och vi har njutit av skogen, sjön, tomten och grannskapet. Då känns det som galenskap. Samtidigt är det ett beslut som vuxit fram. Och det känns helt rätt. Man måste anpassa sig efter sin livssituation.

Det är en spännande fas vi är i nu. Vi tänker på nästa ställe och vad som kommer att bli viktigt med det. Samtidigt som vi kramar ur allt gott från detta. De viktigaste kriterierna är att det blir ett helgboende året om. Och att jag ska kunna åka och vara där själv med vår son. Vi drömmer om sjöutsikt och punschveranda och leker med tankar kring beliggenhet, läge, tomt, avstånd och typ av hus.

Vad är egentligen viktigast? Vad kan vi kompromissa med? Just nu vänder vi på alla stenar och utmanar tankarna fördomsfritt. Det är otroligt nyttigt. Och ibland förvånar både jag och maken oss själva. Som att det inte behöver vara ett äldre hus, tillexempel om vissa andra saker finns. Vi får se vart tankarna leder oss.

Men nu är vi här. Och jag passar på att bjuda på en kavalkad av mina finaste sommarbilder från landet, vårt ledighetsparadis.