Herman Bergman och allt om konstgjutning
Nästan alltid när jag ser vackra bronsavgjutningar från omkring förra sekelskiftet så finns där också stämpeln Herman Bergmans konstgjuteri. Vad är ett konstgjuteri, hur patinerar man och vem var denne Herman? Det får du veta här
Herman Bergmans betydelse för svensk konsthistoria går inte att överskatta. Konstgjuteriet som bär hans namn är Skandinaviens äldsta och största verksamma konstgjuteri. Företaget har gjort många av de mest kända stora offentliga skulpturerna under de 130 år som verksamheten har funnits.
Bergmans konstgjuteri står bakom skulpturer av Carl Milles, Carl Eldh och Per Hasselberg och Herta Hillfon och många fler.
Det andra stora prominenta konstgjuteriet vid förra sekelskiftet var Otto Meyers Konst- Metall- & Zinkgjuteri som grundades på 1870-talet och upphörde 1973.
Mitt bältesspänne i brons
Vid nya Stockholm Art and Antiquesfair i Nacka köpte jag ett bältesspänne i patinerad brons från omkring 1900 signerat Herman Bergmans konstgjuteri. Det föreställer två trollsländor och var i mina ögon helt oemotståndligt. Nu googlar jag hejvilt för att se vilken typ av bälte som jag kan göra av spännet. Tills dess får spännet ligga framme som ett stilleben. Mitt spänne är formgivet av en person med efternamnet Jahn. Jag kan inte riktigt tyda förnamnet, så har du koll får du gärna berätta det för mig.
Uppdatering 21 februari: Spännet är formgivet av den svensk-österrikiske skulptören Otto Jahrl (1856-1915), ibland stavad Jarl. Han formgav bland annat djurfiguriner för Meissen Porzellan.
Konsten att göra en exakt kopia
Enligt Nationalencyklopedin är konstgjutning en
”framställningsmetod för skulptur, använd huvudsakligen för att från ett original i ömtåligt eller flyktigt material åstadkomma en avgjutning i hållbart material, vanligast brons….”
En bra konstgjutare får med alla intrikata detaljer från förlagan.
”Vi är fixerade vid att göra en så exakt kopia som möjligt, det är vårt uppdrag” säger konstgjutaren Leif Schölin på Hermans konstgjuteri i artikeln Konsten att gjuta evigt liv i konsten, SvD 28 april 2007
Foto ovan: Herman Bergmans konstgjuteri på Roslagsgatan i Stockholm. Foto: Digitalt museum
Kort om Herman Bergmans konstgjuteri AB
- Herman Bergman (1869-1954) började som lärling vid Meyers konstgjuteri och var bland annat gjutmästare hos Scheffer & Walker i Berlin, gjuteriföreståndare vid CG Hallbergs guldsmeds AB och disponent vid Otto Meyers innan han startade eget.
- Bergmans konstgjuteri grundades 1895 på Roslagsgatan 31 i Stockholm av Herman Bergman. Det ombildades 1908 till aktiebolaget AB Herman Bergman Konstgjuteri.
- Under tidigt 1900-tal tillverkade man också belysningsarmatur och andra industriprodukter. Bland annat knöt man till sig formgivaren Elis Bergh 1916-1921.
- 1949-1950 uppfördes ett nytt gjuteri vid Skogskyrkogården på Sandsborgsvägen 44C i Enskede, där man fortfarande finns kvar.
- Bergman efterträddes vid sin död 1954 av sönerna Folke Herman (f 1901) och Per-Gösta Bergman (f 1912). Den tredje sonen Heming blev arkitekt.
- Skulptören Astri Taube (f 1898), gift med Evert Taube, är dotter till Herman och Emilia Bergman.
- 1977 togs företaget över av tre medarbetare och verksamheten fortsätter.
- Lokalen i Enskede varslas nu år 2026 av rivning.
Foto: Meyers konstgjuteri på Västmannagatan 1910 där man gör en utomhusgjutning. Foto: via Wikipedia
Två olika sätt att konstgjuta
Cire perdue, en metod sedan bronsåldern
Den klassiska metoden som ordagrant betyder ”förlorat vax” har använts sedan bronsåldern. En vaxmodell av föremålet gjuts in i lera eller gips. När formen stelnas hettas den upp så att vaxet smälter. Därefter hälls flytande metall i mynningen. När metallen svalnat slår man sönder gjutformen, som alltså inte kan återanvändas.
Sandgjutning vid större skulpturer
Först görs en grov lermodellering på en trästomme för att få fram formen. Därefter görs detaljutformningen av små klumpar lera tills skulpturen får sin fullständiga form. Därefter görs en gipsavgjutning som delas upp i flera för att passa olika lådor med formsand, kallat formflaskor. Flytande brons (1 000 grader celsius) hälls i formflaskan. Efter gjutningen sätts alla delar ihop med svets. Svetsfogar, skarvar och håligheter döljs.
Så patineras brons
Skulpturen patineras därefter med salter, syror och oxider för att få den rätta färgen. Kall patinering appliceras vid rumstemperatur, exempelvis med ättika och salt och påskyndar den ärgade processen. Varm patinering innebär att föremålet värms upp och appliceras med olika kemiska lösningar.
- Svavellever, Liver of sulfur, ger djupt bruna till nästan svart patina
- Järnnitrat, Ferric nitrate, ger gyllene brun patina
- Kopparnitrat, Cupric nitrate, ger grön patina.
- Ammoniaksaleter, Ammonia salts, ger lätt korroderad yta
- Fosforsyra, Phosphoric Acid, ger svagt gröna och blågrön patina
- Natriumsulfat, Sodium Thiosulfate, ”hypo” ger en svart matt patina
Ovan: På baksidan av mitt spänne ser man tydligt signaturen.
Nedan: Bilden på mig har tagits av @nordero_antik på Instagram
”Katalog öfver bronser” från Herman Bergmans konstgjuteri från 1915. Foto Auctionet. Objekt nummer 147 i katalogen visar spänne av O. Jahrl.
Linje
Relaterade nyheter
Nu och då: Från atrium till atriumhus
