Poul Henningsen

Poul Henningsen (1897-1967)

Poul föddes som son till rektor Mads Henningsen, men var i själva verket ett resultat av hans skådespelande mor Agnes affär med författaren Carl Ewald. Adoptivfadern blev senare avskedad från skolan efter att han kysst en minderårig. Han växte inte upp med styvfadern. Uppväxten präglade. Själv gifte han sig två gånger och fick en son utanför äktenskapet och hade minst sagt en ganska kontroversiell syn på sexualitet. Ja, överhuvudtaget kontroversiell. Han var en man som hade en Point of view, oavsett fråga. Det var de starka åsikterna som tog sig i uttryck på olika sätt: I revyform, i politiska texter för Kritisk revy och Politiken samt i de berömda PH-lamporna. 

"Kubismen är demokratins klasslösa konst", Poul Henningsen.

PH hatade Le Corbusiers maskinella syn på arkitektur och älskade kubismen. Han hatade kyrkor, nazism och kommunism. Han fick fly över Öresund till Sverige under andra världskriget. Till skillnad från många av de andra tongivande danska formgivarna har han inte gått på Kunstakademiet.

Istället jobbade han som lärling hos både murare och konstnärer och pluggade teknik. Först på tekniska skolan (1911-14) och på Tekniska högskolan (1914-17). Han tog aldrig examen men öppnade sin arkitektstudio 1919.

Han har ritat flera byggnader och var under en kort period Chefsarkitekt på Tivoli (1941-45). Han ritade hus och formgav flertalet stolar, men det är för lamporna som han blev berömd.

Sagan om PH-lampan

Elektriska glödlampor var omöjliga tyckte PH, han kallades så. Antingen stal skärmen ljuset eller så blev ljuset för skarpt. Han ville skapa en lampa som kunde nyttja glödlampans fulla potential utan att blända. Den skulle kunna massproduceras. Han experimenterade i sitt radhus i ett rum där väggarna målats svarta. I en barnvagn hade han monterat ett stearinljus på en pappersplatta. Den lyste i sin tur på ett papper med en fettfläck som ljuset sken igenom. PH kallade den för sin fotometer och använde den till hundratals, kanske till och med tusentals mätningar av ljusets styrka och rörelse.

Louis Poulsen

PH lampan - 3 skärmsfamiljen

PH Artichoke - Koglen - Kotten,  1958

Den formgavs av Poul Henningsen till restaurang Lanelinie Pavillonen i Köpenhamn, där den fortfarande hänger. PH ombads rita en festlig lampa som också var snygg när den var släckt. Den består av 72 blad fördelad i 12 rader. Tillsammans ger de ett totalt bländfritt ljus - oavsett vinkel. Idag säljs den även i andra färger, men den vackraste är den ursprungliga i koppar. Foto: 1stdibs

PH Snowball - Kuglen - Kulan , 1958
Lampan presenterades samtdigt med PH 5 på Kunstindustrimuseet. Den blev dock ingen succé alls och relanserades 1983.   

PH Louvren - Globe, 1957
Lampan formgavs för Adventkirken i Skodsborg utanför Köpenhamn och består av 13 skärmar. Den är en förenkling och mer oval variant av Spiralen som han formgav 1942.

PH 4-skärmsfamiljen, Charlottenborgpendeln, 1931
På 1930-talet lanserades fyrskärmssystemet. Den konstruerades för att öka ljusmängden och för att kunna användas i stället för ljuskronor högt upp. Den togs ur produktion under 40-talet men blev redesignad av Sophus Frandsen och Ebbe Christensen 1979 för att användas till utställningslokalen Charlottenborg (i storleken PH 6,5/6, därav namnet Charlottenborgpendelen.

PH 5, 1958

Lampan finns i otaliga varianter och färgkombinationer. Det är Poul Henningsens storsäljare. Ursprungligen med röda och blå skärmar i den del av spektrat där ögat är minst känsligt. PH 50 är en högglansig variant av 5an.

Mer om Poul Henningsen

• Hans hus på Brogårdsvejen 72 i Gentofte ritades 1937 och var i sann PH anda en ren provokation mot borgerligheten med sina betongbyggblock. Läs artikeln i BoBedre
• I Langelinie Pavillonen finns tre av hans lampor: Koglen förstås men även "Tallerkenlampen" (tallrikslampan) och en lampa i lobbyn som aldrig kom i produktion.
• Den permanenta utställningen "Det 20e århundredets kunsthåndvaerk og design" på Kunstindustrimuseet visar några av Poul Henningsens viktigaste verk.