Linje

Piet Hein och Bruno Mathsson

Danska klassiker: Piet Hein

Då och då föds exeptionella personer som sedan utmärker sig inom sitt område. Piet Hein briljerade inom två, både som vetenskapsman och som diktare. I Sverige är han mest känd som uppfinnaren av superelipsen; rondellen vid Sergels torg och bordet med samma namn som kom till i samverkan med Bruno Mathsson.

Bilden ovan föreställer Piet Hein (vänster) och Bruno Mathsson (höger)

Innan vi går in på berättelsen om Piet Hein måste jag också klargöra vilken Piet Hein vi talar om. I designsammanhang finns även den nu levande Piet Hein Eek (1967- ), en nederländsk formgivare som gjort sig känd för att kombinera hållbarhet och design. Det finns också en historisk person, den nederländska sjöofficern och folkhjälten Piet Pieterszoon Hein (1577-1629). Den senare är den danske Piet ättling till i rakt nedstigande led.

Piet Hein (1905-1996) var matematiker och vetenskapsperson men också filosof och konstnär.

Piet Hen var ett slags universalgeni, vilket är en beskrivning han tyckt var angenäm. Han såg sig själv som en brygga mellan vetenskap och konst. Han uppfann formen superelips och patentregistrerade drygt 3 000 uppfinningar. Han skrev och tecknade också över 10 000 underfundiga så kallade Gruk, Grooks på engelska. Han skrev flertalet grooks direkt på engelska franska och esperanto.

Trots sin enorma produktion beskrev han sig själv som långsam och grundlig. Han var vän med med Charlie Chaplin, pratade med påven Pius XII. Han var bollplank till två Nobelpristagare; Niels Bohr och Albert Einstein. På en fråga om vad han tyckte om om Einsteins forskning svarade han att han gillade Einsteins tankesätt.

Han växte upp som enda barnet i ett privilegierat hem i Köpenhamnsförorten Rungsted. Japp, i närheten av Karen Blixens hus. Piet och Karen Blixen var förövrigt sysslingar genom mödrarna som var kusiner. Piets far Hjalmar var ingenjör och hans mor Estrid en framstående ögonläkare och kvinnorättskämpare. Deras äktenskap beskrivs inte som harmoniskt. Han gifte sig första gången när han var 37 år och hann ändå med fyra äktenskap. Genom dem fick han fem söner. Mellan raderna förstår man att Piet inte var någon lätt person att leva med.

”Den kreative proces er kendetegnet ved at man først kender spørgsmålet, når man har svaret.”

Den kreativa processen kännetecknas av att man först kan ställa den rätta frågan när man har svaret.

Det matematiska och det konstnärliga gick hand i hand genom Piet Heins liv. 1924 inledde han studier i filosofi, därefter konst för att sedan byta riktning och läsa teoretisk fysik och filosofi vid Köpenhamns universitet och vid Niels Bohr-insitutet. En period studerade han konst vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm, bland annat för Albert Engström. När man vet om det, tycker jag att man kan se Engströms underfundighet i Piet Heins teckningar. Några färdiga examina blev det däremot inte inom något av områdena. Det är inte lätt att vara geni. Istället blev han sin egen profession, som han uttryckt det själv

Piet Hein drevs också av en slags universalism. Han var bland annat förespråkare för spridningen av språket Esperanto. Han trodde också på att fred på jorden kunde uppnås genom att samla intellektuella från hela världen. Han var under sitt liv engagerad i Internationella Pen och humanistiska förbundet. En stor del av sitt liv bodde han i Rungsted Skovhus. Efter några år (1969-76) i Stoke Pages utanför London slog han sig slutligen ned på herrgården Damsbo på ön Fyn.

Sergels torg, Lennart af Petersen/Stockholmskäl

Fotot föreställer Superellipsen på Sergels torg fotograferad av Lennart af Petersen, Stockholmskällan

"Kunst er løsningen af de problemer, som ikke kan formuleres klart, før de ér løst."

Konst er lösningen på alla problem som inte kan förklaras innan man hittar lösningen.

Så kom superellipsen till

Piet Heins filosofi var att när något formmässigt upplevdes både enkelt och vackert så var det rätt. Det finns nog inget tydligare exempel på den geniala självklarheten än Sergels torg i Stockholm.

I Stockholm fanns en problematisk korsning. Två stora korsningar skulle mötas i en stadsmitt på en stor rektangulär plats. Det behövdes någon slags cirkulär fyrkant eftersom varken en cirkel, en ellips/oval eller en fyrkant kunde helt lösa jobbet ur både trafikteknisk och estetisk synvinkel. Det var 1950-tal och efter flera misslyckade formgivningsförsök tog arkitekten David Helldén till slut kontakt med Piet Hein. Kanske kunde han lösa problemet. Och det gjorde han. Världen fick en ny form; superellipsen.

Den nya geometriska formen genom Stockholmsrondellen gjorde världssuccé och fick många efterföljare. Det finns superellipsformade byggnadsverk i flertalet städer på flera kontinenter. Supellipshypen kulminerar i oktober 1966 när Piet Hein syns på omslaget till Life Magazine.

Rondellen blir ett bord

1964 besöker den svenske formgivaren Bruno Mathsson sin vän Piet (1964) och fick se skisserna för Sergels torg. ”En bordsskiva t ex har ju sina trafikproblem på samma sätt som nu Sergels torg, menade Mathsson” Kanske kunde de formge ett bord tillsammans, med utgångspunkt från superellipsformen. Och så blev det. Till bordet utvecklade de ännu en innovation, spännbenet, som kombinerar lätthet med stabilitet och kan monteras utan verktyg. Samma år presenterades superelipsbordet vid Svenska slöjdföreningens utställning på Liljevalchs.

Det skar sig ganska tidigt mellan dessa två innovatörer och produktionen av bordet kom först igång 1968. I förlikningsavtalet beslöts bland annat om två producenter. Den svenska superellipsen, ofta med trädetaljer i sargen som fortfarande säljs via Bruno Mathsson international och den danska med aluminiumdetaljer via danska Fritz Hansen.

Superelipsbordet, Fritz hansen

Superellipsbordet

Superellipsbordet är verkligen ett väldigt praktiskt bord. Min mamma har fortfarande kvar det Superellipsbordet som fanns i mitt barndomshem och där har vi klippt och klistrat, ätit och strukit dukar. Det är drygt 50 år gammalt och tål allt. Foto: Fritz Hansen

Piet Hein stolen, superelips

Mer än ett bord

Piet Hein formgav också flera andra bruksföremål i formen superellips; stolar, fat, lampor och textilmönster. På Piethein.dk förvaltas designarvet efter Piet Hein. Där kan man bland annat se stolen på bilden ovan. Foto: Piethein.dk

Sinus-lampan, Piet Hein

Sinuskurvan i lampform

Den här lampan är inspirerad av Sinuskurvan. Den är resultatet av komplicerad geometri, matematik och förenklad i konkret design. Lampan formgavs 1967 och lampans kurva gör att starkt ljus strålas till den punkt som önskas bli upplyst samtidigt som ljuset i riktning mot ögat och resten av rummet upplevs som bländfritt. Foto: Piethein.dk

IMG_8011

Superægget

Superägget gjordes i olika varianter. I mitt föräldrahem fanns en mindre variant i silver som stod på min pappas skrivbord, som ett stressägg. Minns att den låg väldigt skönt och tungt i handen. Superägget finns också som en burk man kan öppna på mitten. 

Gruk, grooks, Lille kat

De små afforismerna kallad Gruk

Den 14 april 1940 kunde tidningen Politikens läsare ta del av en kort text och med illustration under pseudonymen Kumbel Kumbell. På några få rader sammanfattade dikten ”Lillekat” det alla tänkte. Andra världskriget pågick och Danmark var belägrat av tyskarna. Fast det är uppenbart att den lilla katten är en omskrivning av Danmark så fastnade den första den inte heller i krigscensuren.

Lille kat, lille kat, lille kat paa vejen!
Hvis er du? Hvis er du?
Jeg er sgu min egen

Lilla katt, lilla katt, lilla katt på vägen!
Vems är du? Vems är du?
Jag är bannemig min egen.

Det här var den första Gruken. Det finns alltid ett grundläggande existensiellt och underförstått budskap i de små aforismerna som Piet Hein uttryckte under pseudonymen Kumbel Kumbel. Ordet Gruk är en sammanfattning av danska orden grin och suk, alltså humor och suckar. Själva pseudonymen var också rätt fyndig. Kumbel Kumbel betyder i princip Sten Sten, vilket är hans namn. Piet, betyder precis som Petrus klippan och Hein en holländsk version av ordet sten.

Ett annat exempel på Gruk är denna

”Den, som kun tar spøg for spøg
og alvor kun alvorligt,
han og hun har faktisk fattet
begge dele dårligt.

Den som blott ser bus som bus,
och allvar för allvarligt.
Han och hon har faktiskt fattat,
bägge delar dåligt.

Sammanlagt har det utgivits 20 band med Gruk och sammanlagt över 10 000 stycken.

Gruk, Royal Copenhagen, porcelain

Piet Hein och Royal Copenhagen

Ett par fajansfat med Piet Heins finurliga ord och teckningar. Producerat hos Royal Copenhagen.

IMG_8014

Helix Helios på Egeskov Slot

Soluret som står på Egeskov slot visar en ny lösning på ett gammalt problem. Det är en av Heins sista uppfinningar och är en förenklad version av ett klassiskt solur, människans första tidmätare. Ett solur består av en skuggkastare och en skala som skuggan kastas på. Piet Hein ville förenkla detta och och uppfann en spiral som kastar skugga på sig själv och kan ses från alla sidor.

Relaterade nyheter

IMG_8034
1900-1929
Kulturhistoria
15 februari, 2025

Ellen Keys Skönhet för alla

Stiliga hem
LinjeEllen Keys Skönhet för alla Jag har stött på och läst om boken Skönhet för alla många gånger,...
IMG_8028
Trädgård och växter
6 februari, 2025

Äntligen säsong för blodapelsin

Stiliga hem
Äntligen säsong för blodapelsin Så här i väntan på våren finns det en vitamininjektion som jag verk...