Arne Jacobsen, 1968

Arne Jacobsen

I min serie om danska klassiker har turen kommit till en av europeisk funktionalisms stora frontfigurer, Arne Jacobsen. Han jobbade helst holistiskt och formgav hela miljöer utifrån en modernistisk approach. De allra flesta av hans berömda designikoner är skapade för större byggprojekt och har sedan kommit i produktion. 

För att beskriva hans omfattande verk har jag valt ut tre viktiga byggnadsprojekt med var sin kommersiell produkt för att exemplifiera hans holistiska approach. De tre byggnadsprojekten finns alla i Köpenhamn och representerar också tre perioder i hans liv; Det första, efterkrigstidens och det sista stora. Arne Jacobsen var en innovatör i ordets rätta bemärkelse. Men först, hans berättelse.

Översta bilden föreställer Arne Jacobsen år 1968. Här sitter han i Oxford chair framför några av hans mest kända byggnader.

SAS Royal och flygplatsen

Trots att hans formgivning var banbrytande och nådde långt utanför Danmarks gränser levde han och arbetade inom några kilometers avstånd under hela livet. Hans mest ikoniska stolar formgavs för hotellet han ritade. Det blev Danmarks första skyskrapa och världens första design hotell. I ett tidigare inlägg har jag visat SAS Royal och de berömda möblerna, besticken och lamporna som hör därtill. Där kan du också se hans stolproduktion i kronologisk ordning. Det är över 20 sittmöbler formgivna under fem decennier. 

Arne Jacobsen - stolarna och SAS Royal, på Stiligahem 

Kort om Arne Emil Jacobsen (1902-1971)

Arne Jacobsen växte upp i ett tidstypiskt borgerligt hem, inspirerat av klunkestilen* med sirliga möbler, stuckatur och tunga gardiner. Som en motvikt lär han ha målat sitt pojkrum vitt. Efter internatåren på Nærum kostskole, där han förövrigt lärde känna bröderna Lassen, började han som murare. Han drömde om att bli konstnär men fadern Johan övertygade honom om att arkitekt var ett bättre val.

1927 tog han examen från Dansk Kunstakademis arkitekturskole. Sedan dröjde det inte länge förrän han, år 1929-1930, öppnade sitt eget kontor i ett hus i Charlottenlund som han själv ritat och låtit bygga.

Arne Jacobsens hus i Charlottenlund på realdania.dk

Inom några kilometers radie bodde och arbetade han med projekt i närområdet. Faktum är att man inte behöver åka många kilometer för att uppleva stora delar av hans gärning och liv. Det räcker att åka längs Strandvejen. 

*Klunkestilen var mäkta populärt i slutet av 1800-talet, den motsvaras av nystilarna i Sverige. Danska Nationalmuseets Klunkehjem från 1890 är en dansk motsvarighet till Hallwylska museet i Stockholm. Klunke kallas de bolltofsar som användes rikligt som dekoration på gardiner och möbler och klunkestilen. 
Nationalmuseet - klunkehjemmet

"If a bulding becomes architecture, then it is art"

Citatet ovan är ett av hans mest kända. Kanske var det just de konstnärliga ambitionerna som gjorde att han alltid gestaltade sina visioner i akvareller och likt en scenograf tänkte i helheter. Jacobsen menade att inredningens design och byggnadens arkitektur skulle ses som en helhet som kompletterar varandra. På frågan varför,  svarade han;

"Når en arkitekt har tegnet et hus med store vinduer, hvilket er en nødvendighed i dag for at trække dagslyset ind i disse meget dybe huse, vil gardinerne spille en stor rolle i arkitekturen". Arne Jacobsen

För Jacobsen var det skillnad på att formge en byggnad och på arkitektur. Enligt Jacobsen blev en byggnad först arkitektur om den både är funktionell och vacker. Han skissade fram många olika alternativa lösningar innan han valde den bästa.  

"Hvis arkitektur ikke havde noget at gøre med kunst, ville det være forbavsende let at bygge huse, men arkitektenes opgave - hans vanskeligste opgave - er altid at vælge". 

Redan under tidiga 30-talet inledde han ett samarbete med möbeltillverkaren Fritz Hansen, men de flesta möblerna kom inte i produktion förrän på 1950-talet. 

 

Skiss House of future, 1929

Skissen till House of future, 1929

Som student reste Jacobsen bland annat till Tyskland och inspirerades starkt av Bauhausrörelsen. Genombrottet i Danmark kom med tävlingsprojektet House of Future 1929, som han ritade tillsammans med barndomsvännen Flemming Lassen. Där föreställde dig sig ett mobilt liv och en antenn på taket som samlade elektricitet för att kunna distribuera trådlöst. Lassen och Jacobsen vann tävlingen som arrangerades av Danska Arkitektföreningen. 

Kejsarkrona, Arne Jacobsen textil

Textilmönstret Kejsarkrona, 1943-45

Mönstret "Kejsarkrona" formgavs av Arne Jacobsen för Nordiska Kompaniet (NK) 1943-45 då familjen bodde i Sverige. Foto: Bukowskis

Trädgårdsintresse på pränt under Sverigetiden

När Köpenhamn ockuperades under andra världskriget fick Jacobsen och hans familj fly över Öresund till Sverige. Det var under åren 1943-45. Kriget kom väldigt nära. Under åren i Sverige ockuperades hans gamla internatskola av tyskarna och sprängdes. 

Det många inte vet är att Jacobsen också formgav textilmönster och tapeter, inte minst under åren i Sverige. Bland annat för NK. Arne Jacobsen hade ett stort trädgårdsintresse som bokstavligen fick blomma ut. Hans lilla radhusträdgård i Charlottenlund innehöll inte mindre än 300 olika växter.

Borås tapeters kollektion Scandinavian designers innehåller bland annat två blommiga Jacobsenmönster Kejsarkrona och Klöver samt de mer strama Trapez och Ypsilon. 

Borås tapeters Scandinavian designers collection - Arne Jacobsen

Arne Jacobsen har gjort betydligt fler blomstermönster. Bloggen The eye has it har skrivit ett fint inlägg och visar många av hans mer okända mönster

Arne Jacobsens mönsterprakt, theeyehasit.com

 

Bella Vista av Arne Jacobsen

Projekt 1: Den hvide by, 1932-1939

Den vita staden, Den hvide by, vid Bella Vista  består av tre delar: Bostadsområdet Bella Vista, Bellevue Teatret och så Bellevue stranden. Jag har också valt ut en produkt från den här tiden som sedan kommit i produktion.

 

Bostadsområdet Bellavista, 1933-34

Området ligger längs Strandvejen och blev Jacobsens första stora projekt. Området var starkt inspirerat av Bauhausarkitekturen i både Tyskland och i Tel Aviv. Gentofte kommune hade redan några år tidigare låtit Jacobsen formge byggnader vid Bellevue-stranden och ville fortsätta i samma anda. Stranden, Teatern och bostadsområdet brukar ibland kallas Den hvide by, den vita staden.

Bellavista består av 68 mindre lägenheter i en u-formad konfiguration bestående av tre flyglar omkring en gräsmatta. Den vita fasaden med rundade hörn och fönsterbågar i teak gav huset både ett enkelt och exklusivt uttryck. Alla lägenheterna har två rum med vy över Öresund. Från balkongen kan man också se stranden och Bellevue Teatret.

Foto: Dansk Arkitektur Center

Bellevue-Teatret, Arne Jacobsen

Bellevue Teatret, 1935-36 

Byggnaden var ursprungligen tänkt som en sommarteater, men kom ganska snabbt att bli kombinerad teater och biograf. Den som är nyfiken på att se Jacobsens mästerverk kan gå en guidad visning. Huset har ett tak som kan skjutas åt sidan så att man kan sitta under bar himmel. Väggarna är klädda med canvas och bambustänger. Förhänget har motiv av en badflicka ritat av Aage Sikker Hansen. I  restaurang, fortsatte den asiatiska sommarinspirationen med kinesiskinspirerade stolar formgivna av Jacobsen. Foto: John Roe Luna

Om guidad visning på Bellevueteatret.dk

Om Bellevue restaurangen på danishdesignreview.com

 
Bellevue-stranden, Arne Jacobsen

Bellevue Strandbad, invigdes i juni 1932

Arne Jacobsen formgav badanläggningen på den norra delen av stranden, där det var betalande gäster. Den södra anläggningen hade fri entré. Badanläggningen bestod av vita omklädningskabiner i järnbetong. Arne Jacobsen formgav allt från livräddningstornen med de typiska blå ränderna till biljetter, glasspapper och säsongskort. 1938 tillkom en kiosk och en kajakklubb till anläggningen. Foto: Gentofte kommune

Arne Jacobsen typsnitt på glasskiosk och biljetter
Typsnitt på biljetter och glasskiosken

Cylinderformen och de blå-vita ränderna återkommer genomgående på stranden och teatern i Bellevue. Jacobsen jobbade nästan scenografiskt med formgivning och gick ned i minsta detalj. Till och med typsnittet som här manifesteras i ordet glass, på danska is, och på biljetterna har Jacobsen formgivit. 

Arne Jacobsen typsnitt på muggar och block

Produkt 1: Arne Jacobsens typsnitt

Det var alltså i samband med projektet vid stranden i Den hvide by som Jacobsen tog fram ett eget typsnitt. Biljetter och glasskioskerna Is visar hur snyggt det var. Idag säljs en lång rad produkter. Foto: Designletters

Arne Jacobsen, Sjöholm räkkehus

Projekt 2: Søholm rækkehus, Klampenborg, Efterkrigstiden 1946-1950

Søholm rækkehus ligger i Klampenborg är ett radhusområde bestående av totalt 18 fastigheter, alla formgivna av Jacobsen. Husen uppfördes i tre etapper, varje del med sitt eget uttryck. Med dem fick han ett internationellt erkännande.
 
1951 flyttade han in i ett av dem, på Strandvejen 413, tillsammans med sin fru och två söner. Han bodde kvar där till sin död 1971. Hans eget hus, Søholm l, är ett av fem som syns i bild.Jacobsens hus skiljer sig från de andra genom en tillbyggnad på sidan. Där hade han sin studio. Det är ganska fantastiskt att tänka på allt han skapat i sin studio. 

Foto: Realdania

Så här beskriver the Architectural Review husen: "Det mest anmärkningsvärda med husen är det sätt, som arkitekten har förvandlat enkla radhus med två fasader till en tredimensionell komposition med nästan lika många facetter som en välslipad diamant."

Søholm byggdes med förskjuten plan och en mellanbyggnad som gör att varje hus upplevs som en självständig del av en helhet. Till skillnad från Bellavista har Søholmhusen en gul tegelfasad. Tegel är ett typiskt danskt efterkrigsmaterial och med radhusen markerar Jacobsen sin egen övergång från den vita internationella Bauhausstolen till dansk funktionalism. 
Dörrhandtag – door knob – Arne Jacobsen

Produkt 2: Dörrhandtaget

Radhusen har många specialritade lösningar, som garderober, räcken och annan fast inredning. Jag valde dörrhandtagen för att det illustrera hur Jacobsen återanvänder formgivning och anpassar dem något till ny miljö. Det här är en förlaga till AJ111 som Jacobsen senare ritade till SAS Royal Hotel. Här är dörrhandtaget i gul metall och på Royal i vit metall. 

Den kreativa processen är lika omfattande oavsett vad det gäller och därför ser man ofta i hans projekt ting som återkommer. Så här säger han i en intervju:

"It may sound affected – but it is the act of creation itself, and its equally exhilarating whether one is working on a teaspoon or a National Bank.

Danmarks nationalbank, Arne Jacobsen
Danmarks nationalbank interiör

Projekt 3: Danmarks Nationalbank, 1965-1978 - Det sista stora

Danmarks Nationalbank ligger i de äldre delarna av Köpenhamn och ändå smälter den väldigt moderna och stora byggnaden förvånansvärt bra in. Kanske just för att Jacobsen delat upp fasaden i "gardinlängder", en modernistisk version av klassiska kolonner. Jacobsens kommentar i en intervju i Politiken 1971: 
 
"Proportions are what makes the old Greek temples classic in their beauty. They are like huge blocks, from which the air has been literally hewn out between the columns"  tycker jag beskriver byggnaden så bra. 
 
Byggnaden ritades av Arne Jacobsen och uppfördes i omgångar. Fasaden är helt klädd i marmor från norska Porsgrunn, med stora glasvåder som hänger utanpå. Denna fläckiga marmor var ett material som Jacobsen återvände till flera gånger. Första gången det användes var för Århus rådhus, därefter vid rådhuset i Søllerød och i tyska Mainz. 
 
Foto: Danmarks nationalbank
Danmarks nationalbank, interiör, Arne Jacobsen

Produkt 3: The Bankers clock

Till Nationalbanken formgav Arne Jacobsen en av sina mest ikoniska klockor, med en konkav glasfront som gör att den nästan svävar på väggen. Den finns på många platser i byggnaden, bland annat här på bilden som är en utställningsutrymme. 

Läs en fantastisk skrift om byggnaden och dess fantastiska interiör. Interiörbilderna i inlägget är faksimiler från skriften, så ni förstår vad som väntar. Magical. Om Danmarks Nationalbank (Pdf)

Bankers Clock som Jacobsen skapade för danska Nationalbanken säljs via Rosendahl-design

Bankers Clock som Jacobsen skapade för danska Nationalbanken säljs. Foto: Rosendahl-design

Klockor är förövrigt en återkommande detalj i Arne Jacobsens projekt, se exempelvis Texacomacken nedan. För varje plats skapade han en speciell urtavla. Idag finns Jacobsens urtavlor i ett antal storlekar, från vägghängda till armbandsur och säljs via Rosendahl-design.

  • Urtavlan Station formgavs för elvaruproducenten LK (1941)
  • Urtavlan Roman formgavs för Århus Rådhus (1942)
  • Urtavlan City Hall formgavs för Rødovre Rådhus (1956)
Bensinstationen Skovshoved Arne Jacobsen

Bensinstationen i Skovshoved, 1937

Texaco-macken i Charlottenlund mellan Hellerup och Klampenborg på Strandvejen ritades av Arne Jacobsen.  Byggnaden är formgjuten i armerad betong som sedan täckts av vitt Meissen-klinker. Taket har formen av en förskjuten ellips som stöttas av en pelare i mitten. Bensinstationen ligger i närheten av Den Hvide By, så jag tyckte att den fick vara med här. Foto:  Babyccinokids

Finn Juhls hus

Serien dansk design

Läs fler inlägg i serien Dansk design

Linje

Relaterade nyheter

IMG_7547
Hos oss i stan
17 augusti, 2024

Dörrarna och tankarna om kulör

Stiliga hem
Dörrarna och tankarna om kulör Jag har funderat en evighet på färgsättning i stan. Jag har tillfrågat...
IMG_7530
Hos oss på landet
12 augusti, 2024

Den fulaste delen av huset och början på något nytt

Stiliga hem
Den fulaste delen av huset och början på något nytt Att ha hus är att ha tusen projekt. En dag tar ma...