Det blommar på Roslagsbacken

Det är svårt att föreställa sig blomsterprakt när man köper ett hus under den bruna tiden på våren. Barnbarnet till ägarinnan försäkrade att mormor älskade blommor och att trädgården prunkade. Det är lite som att köpa grisen i säcken att köpa trädgård på våren. Men vi har gjort det förr, herr J och jag. Fyllt en hel trädgård med rabatter och buskar och skapat struktur, så jag lät detta bero. Nu ser jag - och det är bättre än väntat.

Att den 80-åriga damen gillade blommor kunde jag ju se på interiören där det var blommor på det mesta och i olika varianter på dukar, möbler och i amplar överallt. Jag hade svårt att föreställa mig hur trädgården skulle vara. Och än mindre att det skulle vara något som jag tyckte om.

Olika jordmån

Jag kan inte låta bli att jämföra våra hus, trots att de är så olika. På Solåkra var jorden fuktig och rik på maskar och nässlor. Vi klippte gräset två gånger i veckan och vi ägnade dagar åt att rensa ogräs och sköta rabatter. Här är det torrt och bergigt. Jorden är hård och allt vilar på ett tunt lager jord. Vi har klippt gräset en halv gång sedan vi flyttade in i början av juli och jag kan konstatera att det inte går att använda bambupinnar för att staga upp blomsterprakten. Annan sorts växtlighet trivs här. Här växer hassel som ogräs och jag ser fram emot att få skörda dem i höst.

”Det känns som en fortsättning”

Här finns också en struktur och en tanke i trädgården. Den har inte blivit skött de senaste 3-5 åren och träden har man inte beskurit eller skött på 7-10 år. Men här finns schersmin, magnolia och syren samt både körsbär och äpplen. Det finns en enorm svartavinbärsbuske som i år inte ger frukt. Här växer röda vinbär, smultron och rabarber. Allt sånt som vi byggt upp och lämnat på Solåkra finns här. Det känns som en fortsättning. Att vi får ta vid på en ny plats där vi avslutade. Att slippa börja från början.

Vi har sågat träd och sly som vuxit sig ganska stora för att låta det tänkta ta plats. Sakta men säkert återtar vi platsen och ger den liv. Jag är en ganska helhetstänkande trädgårdsmänniska. Vi båda tycker att rabatter ska vara fyllda med grönska och att man helst inte ska se jord. Här är rabatterna fyllda med blommor, men på ett typiskt "tantsätt". Här har man åkt till plantskolan och köpt bedårande blommor utan att tänka på hur det hänger ihop med resten av rabatten. Här växer en vit lilja, bredvid en orangefärgad ros, bredvid en annan spjutväxande blomma i rött. De där växterna som binder ihop helheten finns inte. 

Så trillade vi dit igen

Vi hade sagt till oss själva att vi inte skulle ha några stora odlingsland eller rabatter att sköta. Det gick väl kanske en vecka, innan maken en kväll på Blomsterlandet tjoade ”Blims, nu tycker jag att vi återskapar den lila rabatten vid gästhuset på Solåkra”. Så vi köpte stäppsalvia och kantnepeta till kanterna på en av rabatterna och så lavendel för att fortsätta kanterna på den andra rabatten. Och vips åkte ett gäng kryddor ned i korgen. Maken drömmer nu om stora odlingslådor på baksidan och jag funderar på struktur. Vi är där igen. Vi trivs i trädgård och med trädgårdsarbete, så är det bara. Om framsidan är fin så är baksidan en enda stor röra. Vi har påbörjat en struktur och en idé och det kommer att bli fint så småningom.

Foto: Stiligahem

Så här ser den högra rabatten ut. jag visar inga närbilder för att det ser inte så roligt ut. I bortre delen anas mina kantnepetor och stäppsalvia. Vi ville avvakta och se vad som kom upp i rabatten innan vi fortsatte med det här. 

Rosor av olika sorter och kulörer och så lavendel. Vi fortsätter att bygga en kant av lavendel hela vägen för att hålla ihop det. Så får vi se hur vi gör med rosorna.

Basilika, gräslök, persilja, citronmeliss, rosmarin och timjan ska bli del av vårt köksland. Det är en rikedom att få gå ut och knipsa färska kryddor till matlagningen. Det fattas dragon, mynta och oregano för att kryddlandet ska bli perfekt, men det får jag återkomma till.

Häromdagen var Sonen och jag på Rosendals trädgård och då blev det ett gäng vaser. Vi har bara mellanstora vaser, så det blev både en större och flera mindre vaser.