Turkiska kiosken i Hagaparken
Exotiska lusthus och genomtänkta siktlinjer var viktiga inslag i den engelska parken. Lusthusen och fåfängorna placerades med stor medvetenhet och fick gärna ligga lite undanskymt. Tanken var att man skulle lockas att vandra vidare mot det man skymtade på avstånd.
På många platser i Hagaparken har träd och skog vuxit sig så stora under de 200 år som gått sedan parkens tillkomst att många av vyerna har vuxit igen. Men siktlinjen till den turkiska kiosken och det kinesiska templet finns kvar, precis som arkitekten Fredrik Magnus Piper tänkt. I morgon visar jag det kinesiska templet.
Interiör av Louis Masreliez
Fester året om och hemliga gångar
Invigningen skedde på nyåret 1788 med en turkisk födelsedagsfest för kungens bror, hertig Karl. Nyårsaftonen året därpå hade Carl Michael Bellmans pjäs "Dramatiska sammankomsten" med skådespelare från Dramaten premiär här.
Gustav III använde byggnaden för möten och tillställningar, även på vintern. Han lät bygga en provisorisk hemlig gång av brädor inredd med fönster och kakelugnar för att hålla värmen. Gången kläddes med granris utvändigt. Och här har det varit spännande möten. Det var nämligen här Kungen och hans vänner planerade kriget mot Ryssland. Kriget samt statskuppen år 1772 bidrog till ett starkt missnöje bland adeln. Mordet på Gustav III ägde rum på en maskerad på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792.
Många namn för lusthus
Visste du att ordet kiosk är det turkiska benämningen på lusthus? Och att det heter Pagod på kinesiska. Förresten, har du koll på skillnaden mellan lusthus, paviljonger, fåfängor och kiosker? Stiligahem om lusthusens historia
Foto: Stiligahem
Fredrik Magnus Piper (1746-1824)
Piper var den förste utbildade landskapsarkitekten i Sverige och en av sin tids främste. Under sin tid i Storbritannien inspirerades av den engelska parkstilen, som var högsta mode, och introducerade den i Sverige. I Storbritannien arbetade han bland annat för arkitekten sir William Chambers, som skapat flera byggnader i Kew Gardens.
På uppdrag av Gustav III presenterade han år 1781 en generalplan för en engelsk park vid Haga, följt av 1786 på Brunnsvikens Tivolihalvö och Bellevueparken. Han planerade också den engelska parken vid Drottningholms slott.
Hagaparken, även kallad den gustavianska parken, är en del av den kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Hagaparken är ett av Sveriges främsta exempel på en engelsk park. I engelska parker eftersträvar man både att efterlikna naturen men också att bjuda på överraskningar i form av fåfängor och siktlinjer. När parkstilen introducerades i England i mitten av 1700-talet var det en reaktion mot den tuktade franska barockstilen. Nu skulle man istället få bersåer och gångar att se slingrigt naturliga ut. Trots namnet kom inspirationen från Antiken, Italien och Kina.
Linje