Norrtäljes bästa sida

Det kanske tar fem år att rota sig helt på en ny plats. För oss har det nog varit så med Norrtälje. Det är först denna säsong som vi kunnat upptäcka hela staden och hittat fina promenadstråk vi gillar, bortom Societetsparken.

Något som utmärker Norrtälje är de tydliga årsringarna i staden och därmed dess dubbelnatur. Den tydliga industriprofilen lever sida vid sida med ambitionerna om en förfinad kurort. 1970-talets centrumsideal blandas med småskalig bebyggelse från 1700-talet. Det är en blandning som jag har haft ganska blandade känslor kring. Stadens stora satsning på fler bostäder runt inloppet till Norrtälje har helt plötsligt gjort det hela begripligt. Det blir pusselbiten som behövs. Jag tycker mycket om det. 

Norrtälje är staden som kommer igen. I år firar Norrtälje 400 år som stad, men orten har varit en handelsplats sedan åtminstone järnåldern. Det religiösa centrumet låg tidigare vid Frösunda kyrka, men när Norra Tällie blev stad år 1622 kunde kronan dra nytta av det strategiska läget. Längs ån byggdes ett gevärsfaktoriet och med stadsprivilegier kunde man också ta ut tull. Runt ån växte samhället upp.

Och så kom ryssarnas härjningar i Roslagen år 1719 och stora delar av staden brann. Men staden växer upp igen. Den här gången den charmiga trähusbebyggelsen runt ån.

Under 1800-talet är det dags för nästa transformation. Det blev populärt att resa till kur- och badorter. Så när Norrtälje år 1846 fick ångbåtsförbindelse med Stockholm gjorde staden modiga satsningar genom att bland annat anlägga Societetsparken och badhusen. Den anlades under andra halvan av 1800-talet för att badgästerna skulle kunna flanera mellan Societetshuset ut till badanläggningarna som låg där nedlagda restaurang Piren ligger.

När Länna-Norrtälje järnväg öppnade för trafik 1884 banade det väg för en framgångsrik industriera för staden.

Societetsparken med utegym, lekpark och scen följt av, Granparken, Signalberget, Kärleksudden och Borgmästarholmen utgör en unikt härlig stor lunga i Norrtälje. Ett Norrtäljes eget Djurgården, med en alldeles egen stad längs den vackra Villagatan. Jag är mycket förtjust.

Här ser man en del av den första sektionen av nya Norrtälje hamn. Sammanlagt kommer man att bygga 2 000 bostäder i hamnen, vilket är en fördubbling mot nu. Samtidigt gör man också satsning på att bygga en stor park, Galärparken, och på ett friluftsbad. Heja Norrtälje. Du kan se karta via länken. 
Norrtälje hamn

Promenaden vid Societetsparken har alltid varit fullt av sommarflanerare, men nu när det blir fler restauranger och bostäder så får parken liv även under lågsäsong.

Här vid restaurang Piren (svarta byggnaden till vänster) i Granparken låg kallbadhuset med damernas och herrarnas under slutet av 1800-talet. 

Villagatan

Villagatan i Norrtälje byggdes i samband med att staden blev en kurort. Husen här är från mitten av 1800-talet med och framåt, med betoning på runt 1900. Min favoritperiod. 

Borgmästarholmen

Den lilla halvön Borgmästarholmen är ett naturskönt rekreationsområde i skog och längs äng, med rastplatser utsiktspunkter. Holmen är inte särskilt stor, men det finns trots det två stigar runt ön; den inre lättare och den yttre som kräver mer av vandraren. Att gå runt holmen tar ungefär en timme.

Namnet kommer av att den Borgmästare som staden fick i samband med stadsprivilegierna, fick en liten kontantlön och så mark att ”få njuta av äng och fiske vid en liten holme i saltsjön”.

Kärleksudden

Den här sommarkvällen fortsatte jag sedan runt hela Kärleksudden och tillbaka genom innerstadsgatorna i Norrtälje. En riktigt fin tur. Den gula herrgården som syns på avstånd är Björnö herrgård. 

Sedan 1800-talet har staden gått igenom ytterligare omvandlingar: Framgångsrik industristad och nedläggning av industri. Den utvecklingen får symboliseras av en ikonbyggnad i staden, Rådhuset och ett av de roligaste gatunamnen: Tillfällegatan.