Bloomsbury spirit på Artipelag

Resultaten lever evigt i form av självständiga verk i en ny riktning; I Vita Sackeville-Wests Sissinghurst, Virginia Wolfs "Orlando", Duncan Grants målningar, Roger Frys möbler, bara för att nämna några. I utställningen på Artipelag tar man ett helhetsgrepp om andan och perspektiven ur livets alla aspekter.

I utställningen är det ett störrefokus på inramningarna och mindre fokus på de enskilda individerna eller konstnärsformerna. Utställningen söker en grund för att förklara vad som gjorde Bloomsburygruppen så inflytelsesrika och hur en liten grupp människor kan förändra en hel värld. Fortfarande är Bloomsbury gruppens medlemmar en källa till inspiration inom många områden. 

Artipelags utställning Bloomsbury Spirit 

I den brittiska miniserien ”Life in Squares” som just nu visas på SVT-Play tar berättelsen om Bloomsburygruppen utgångspunkt i systrarna Virginia Wolf och Vanessa Bells relation och liv.

Life in Squares

Utställningen tar oss till de platser där gruppen möttes; Runt Bloomsburydistriktet i London. Här har man skapat miljöerna på Café Codena, Omega workshops och förlaget Hogarth Press. Även lantlivet i Charlston i Sussex har återskapats. Kärnan i gruppens existens var det gränsöversridande samtalet och vänskaper trots olika utgångspunkter, livsval och kön. Den gemensamma nämnaren var sanningssökandet och livets mål och mening.

Diskussionerna handlade i lika hög grad om historia, ekonomi, naturvetenskap och matematik  som filosofi, konstarter, levnadskonst, vilket skiljer dem från andra samtida modernistiska grupper. Samtal betydde lyssna. "Man skulle både ta och ge argument och alltid söka sanning i det goda", skriver Artipelag. Dialog i ordets rätta bemärkelse. Det handlade snarare om  vad som är rätt än vem som har rätt. De bekämpade fundamentalism och hjältedyrkan och provocerade sin tid med djärvhet, optimism och antiauktoritärt förhållningssätt.

Foto: Stiligahem

Cadena Café

Jag tycker mycket om att man byggt upp en miljö. På borden ligger utvald litteratur inom olika genres kopplat till Bloomsburygruppen. Väggarna inramade av foton på gruppens olika typer av sammankomster. 

Charleston i Sussex

En av de bäst bevarade lantliga platserna är Charlston i Sussex där Vanessa Bell, hennes barn och Duncan Grant med älskare bodde.  Vanessas make Clive Bell hade rum där och systern Virginia Woolf med make bodde i Monks House i närheten. På Artipelag har man byggt upp miljön från Charleston.

Bilden ovan föreställer ateljén 

Köket med tidstypiska stolar och lampa

Lyssna utan fördomar

Vi har mycket att lära oss från Bloomsburygruppens perspektiv. Att dialog handlar om att försöka förstå en annan persons perspektiv snarare än att övertyga om sin egen åsikts förträfflighet. Att aktivt lyssna på en annan person utan att begränsa tankarna genom fördomar. Att säga att man gillar olika handlar inte bara om en dimension i form av färg eller sexualitet utan innefattar även en respekt för olikheter av val som är kopplat till politisk åskådning eller religion. Även när det är rakt motsatt från sin egen. Att respektera är att kunna mötas ändå, utan att för den skull behöva byta åsikt. Jag tar till mig detta.

Jag går ifrån utställningen och tänker att vi skulle behöva en Bloomburygrupp i vår tid. Samtal är lösningen på vår tids klickar. Det här är därför en sevärd utställning ur många perspektiv, och den tillför något oavsett hur bekant man är med gruppen eller tiden. Den pågår på Artipelag fram till den 30 september 2018 så missa inte den.

Artipelag visar också målningari en miljö som stämmer bra med tiden. 

Det finns stora likheter mellan dessa kraftfulla mönster och den svenska nationalromantiken. Det var ur Arts and craftsrörelsen som svenska formgivare hittade sin inspiration. Det här är ju också samtida med Art Nouveau och Jugendens mer finkänsliga sirlighet samt William Morris mönstervärld. Bordet "näckros" (1913) av Duncan Grant; stol med broderad rygg (1913) och skåp (1916) Av Roger Fry för Omega Workshop. 

Bord och skärm med motivet "Lillypond" (1913-14) av Duncan Grant. 

Fantastiskt fint skrivbord med intarsia av Roger Fry

Vilka var då Bloomsburygruppen?

Så här skriver Artipelag: Kärntruppen bestod av "författarna Virginia Woolf, Leonard Woolf, E.M. Forster och Lytton Strachey, ekonomen John Maynard Keynes, konstnärerna Duncan Grant, Clive Bell och Vanessa Bell samt konstpedagogen Roger Fry. "Bloomsburygruppen bestod av en lös samling författare, konstnärer, politiker, ekonomer, historiker, kritiker och matematiker. Först var de bara vänner och studenter, men efterhand slog de igenom som sin tids nytänkare. För dem betydde modernismen att gammalt och nytt kunde sättas ihop i alla möjliga lekfulla mönster och kombinationer. De hyllade fantasin, känslan och skapandet utan att förkasta förnuftet"

Roger Fry, Clive Bell, Duncan Grant, Lytton Strachey, Saxon Arnold Sydney Turner och Vanessa Bell 1916

Quentin Bell, Virginia Woolf, Vanessa Bell, Maynard Kaynes och Clive Bell 1935

Angelica Garnett, Vanessa Bell, Clive Bell, Virginia Woolf och Maynard Kaynes på Monks House 1932.