Bjerres Vårstavi från 1915
Man lär känna en människa bäst genom att skulptera dem" menade själsläkaren Poul Bjerre en förgrundsgestalt för psykoterapi i Sverige och en skicklig skulptör. Ett arv gjorde det möjligt för honom och hans fru Gunhild att bygga Vårstavi i Grödinge år 1915. Huset och trädgården är byggd efter den tidens nyskapande ideal. Hemmet är intakt och trädgården har sin ursprungliga struktur kvar.
Den nuvarande huvudentrén är mellan husen.
Farstun är mellan huskropparna. Här i farstugången kantas vägen av skulpturer Paul Bjerre gjort.
Vid slutet av 1800-talet och framåt byggdes ett flertal konstnärshem. Kännetecken för dem alla är att man kombinerade hem och ateljé. Dessa konstnärshem representerade också en friare syn på hemmet. Man ville komma bort från det överdekorerade nystilarna.
Man skulle leva i samklang med naturen och lyfta fram de svenska. Det estetiska uttrycket i hemmet blev också viktigare. Ordet trevnad och begrepp som vackrare vardagsvara myntades. Konstnärshemmen banade helt enkelt väg för det moderna bostadsideal vi har idag. Familjelivet idealiserades och mannen och kvinnan skulle tillsammans arbeta för det gemensamma hemmet. Carl och Karin Larssons Sundborn är kanske det mest lysande exemplet. Men den som besöker Millesgården, Prins Eugens Waldemarsudde, Munthes Hildasholm eller Ellen Keys Strand får också pusselbitar till tidens anda.
Stiligahem besöker Ellen Keys Strand
I det "tysta huset" på Vårstavi finns solrummet. Det representerar på många sätt det nya idealet med franska dörrar ut mot trädgården och med skira gardiner. I rummet en sittgrupp i gult. I tysta huset finns också brasrummet, bibliotek, matsal, sovrum och arbetsrum. I det "bullriga huset" finns kök, badrum, pannrum och rum för personalen.
Solrummet
Det fanns strömningar av "ljust och fräscht" under den här perioden, bland annat hos Ellen Key som var vän till paret Bjerre. Fint att se hur man kombinerar en mängd barockljusstakar, skulptur och gröna växter i solrummet. Tyvärr kunde jag inte fånga sittgruppen i gult på bild, men dörrarna leder ut till trädgården.
Brasrummet
I anslutning till solrummet finns en salong till med väggfasta bänkar och öppen spis, kallad brasrummet. Det är tidstypiskt med sin väggfasta inredning, mörka snickerier och röllakansmattor.
Väldigt mycket jugend över den här lampkonstruktionen, där elektriciteten döljs i pelaren. Kallsmidesdetaljer i lampfoten och en skärm i orangemönstrat och frostat glas.
Öppen spis
Den öppna spisen och anslutningen mellan fruns solsalongen och herrns rum med fasta bänkar. En tidstypisk taklampa med färgat glas. Det som är intressant här ur ett historiskt perspektiv är hur man kombinerade dessa, med våra ögon sedda, grälliga lampor i inredningen. Det var alltså modernt att inreda med accenter i kontrasterande färg. Mot den neutrala basen av mörkbrunt och vitt är huvudkulören en aquagrön ton i form av enfärgade möbler och röllakansmatta i ton. Mot detta lampor i en kontrasterande gul-röd färgnyans.
Att ha ett rökrum med orientaliska vibbar var på modet. Även dessa influenser anas i det här rummet.
Arbetsrummet
Ett härligt och intimt bibliotek fyllt med böcker och föremål. Notera fönsterlampan som är så typisk för sin tid. Allt i det här fönstret skulle gärna få flytta in till mig.
En tidstypisk lampa i smide med både elektricitet och ljus. Vid den här tiden var elektricitet fortfarande väldigt modernt. Samtidigt ville man lyfta fram inhemskt smide med formdetaljer från allmogen i kombination med nya material.
Arbetsrum med möblemang i Karl Johan, alltså svensk empir. Notera den "moderna lampan" som även här verkligen är en accent.
Loggian
Loggian, ett rum utomhus, var en av de bärande idéerna i arkitekturen under början av 1900-talet. Här hade familjen på sin tid en ottoman som stod ute hela året och tavlor på väggarna. Kvar är barockbordet.
Den som varit på Millesgården känner igen proportionerna och känslan från Loggian där antiksamlingen är. Precis som på Vårstavi var Milles loggia öppen och inredd med inomhusmöbler. Poul Bjerre och Carl Milles var vänner och Bjerre var involverad i köpet av Milles tomt på Lidingö. Det var Carl Milles bror arkitekten Evert Milles som ritade loggian på Millesgården året före Vårstavi byggdes.
På övervåningen kommer man direkt till matsalen med sitt fina pelargonfönster. Gungstol, orgel och böcker är tre ting som hörde hemma i ett intellektuellt hem vid början av 1900-talet.
Herrns sovrum
Herrns sovrum i grönt. Här finns det många tidstypiska detaljer att studera: Lamporna, mattan, gardinerna, sängen och den vackra gröna tapeten. Rummet ger ett betydligt ljusare intryck än de sekelskiftesrum där man tjugo år tidigare hade haft tjocka sammetsgardiner, mörka möbler och brunmålade boasserade väggar. Självklart hade man ett tvättställ på rummet. Jämför gärna skillnader och likheter mellan herrns och fruns tvättavdelningar.
Fruns sovrum
Gunhild Bjerres sovrum ligger ovanför solrummet och har en magisk vy över baksidan och sjön.
Gunnar G:son Wennerberg
Keramik av Gunnar G:son Wennerberg. Gunhild var dotter till politikern och poeten Gunnar Wennerberg och syster till porslinsformgivaren Gunnar G:son. Pappan hade varit guvernör till Kung Karl XV och lärde därigenom känna även Karl VXs bror Oscar Il. Barnen Gunnar, Gunhild och Astrid var jämnåriga med Oscar Il:s barn bland annat Prins Eugen.
Just nu pågår en offentlig och infekterad diskussion om Vårstavis framtid. Stiftelsen Vårstavi som förvaltar byggnaden vill sälja huset, medan Poul Bjerre sällskapet vill behålla det.
Linje
Relaterade nyheter
Dörrarna och tankarna om kulör
