NK-verkstäder i Nyköping

Möblerna från NK verkstäder i Nyköping blev kända över hela världen, både för den höga kvalitén men också för det konstnärliga utförandet. Här fann man de skickligaste hantverkarna och de formgivare som gjorde Sverige vida berömt; Gunnar Asplund, Carl Malmsten och Axel-Einar Hjorth, för att nämna några. NK verkstäder var synonymt med Nyköping under 70 år, mellan 1904 och 1973.

Det som slår mig när jag ser utställningen om NK:s möbeltillverkning i Nyköping att det är ypperlig kvalitet rakt igenom. Det är en fantastisk utställning som visas på Sörmlands museum.

NK verkstäder var i allra högsta grad internationellt och man öppnade filialer i Sankt Petersburg, Moskva och Buenos Aires och gjorde inredningen till shahen av Persiens privata tågvagn. 1909 var NK verkstäder den största industrin i Nyköping med drygt 300 anställda. Mellan 1917 och 1930 hade NK värkstäder över 500 personer. 1973 stängde NK verkstäder i Nyköping.

Det är egentligen märkligt att ingen gjort en utställning om NK-möbler. För ett år sedan gjorde jag lite research för att göra ett inlägg om NK-möbler. Det händer då och då att det kommer ut föremål på auktioner och jag tyckte att det kunde vara intressant. Jag kontaktade NKs marknadsavdelning för att höra om de kunde hjälpa mig vidare, men de brydde sig aldrig om att svara trots flera påminnelser. Kanske har alla väntat på att Sörmlands museum ska få stå i rampljuset. Och det är verkligen värt väntan. I mina ögon är detta en helt fulländad utställning, där man varvar berättelser om enskilda hantverkare, med en imponerande samling möbler. Katalogen och utställningen bjuder på välskrivna och intressanta texter och berättelser. 

Sammanlagt är det omkring 150 föremål som visas, alla producerade i Nyköping under de 70 år som Nordiska kompaniet, NK, hade sin produktion här. Jag har sett många av möblerna på bild, men att få se dem i verkligheten och på nära håll är överväldigande. Jag kommer nog att se utställningen minst en gång till innan den stänger.

Översta bilden föreställer Nordiska kompaniets logotyp från 1902 till 1960-talet.

På kartan ser du hur stort fabriksområdet var under NK-verkstäders tid. 

Fabulöst

I början vände sig NK till gräddan och de efterfrågade nytillverkade möbler i äldre stilar som rokoko, barock och empir. På den här tiden var ståndsmässiga hem mörka och överlastade med draperier, fransar, tofsar och prydnadsföremål. Detta högborgerliga inredningsideal dominerade ända fram till mitten av 1920-talet.

Två skåp som var en del av det möblemang NK ställde ut under Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm.  Skåpet fanerat i björk och med intarsiadekor är formgivet av Adolf Nordenborg för Lotterivillans vardagsrum. Skåpet i renässansstil av svärtad päronträ är formgiven av Ferdinand Boberg för praktsalongen.

Den här stolen visar hantverksskickligheten i Nyköping. Den här stolen tillverkades för den ryska marknaden.

Den strama stolen i ljusgrått formgavs av Gunnar Asplund för Stockholms stadshus. Stadshuset invigdes 1923.

20-talsklassicismen

Under 1920-talet får den svenska nyklassicismen, ibland kallad Swedish Grace, fäste. NK med sina eleganta och exklusiva möbler spelar en viktig roll. I NKs tidiga historia vet man sällan vem som formgivit produkterna, men nu under 1920-talet knyts de främsta formgivarna till företaget. Stadshuset, Konserthuset, Stadsbiblioteket och Grand Hotel får inredning från NK. NK inredde också Svenska Amerikalinjen M/S Kungsholm och Krugers Tändstickspalats. Möblerna gör också stor succé vid världsutställningarna världen över. Det är verkligen en imponerande designhistoria som berättas.

Spegelbord modell Coolidge i antikbonad björk med kalkstensskiva och stol i antikbonad björk och rotting formgiven av Axel Einar Hjorth. I oktober 1927 anställdes Axel Einar Hjorth som chefsarkitekt. Det första han formgav var Coolidge. Möbelserien blev populär.

6 x Gunnar Asplund

Sex stolar av Gunnar Asplund formgivna omkring år 1926. På den översta raden är det tre stolar i bonad björk med sadelgjord. Den första stolen formgavs för barnavdelningen. Benens form är inspirerad av forntida Egypten. Många av samtidens formgivare inspirerades av det forntida Egypten i samband med att Tutankhamons grav upptäcktes 1922.

På den nedre raden från vänster till höger är en stol i svartbetsad björk följt av en stol i mörbetsad björk, båda med sits av konstläder. Den tredje är en karmstol i mahogny med infällda mässingsornament och med sits och rygg klädd i präglad läder. Formgiven av Gunnar Asplund cirka 1926.

Bord och stol i mahogny av Gunnar Asplund för Stockholms stadsbibliotek 1926. Stolen har stoppad sits klädd i läder med nitar av mässing. Bordsskivan har inlägg med linoleum.

Biblioteksbord modell Caesar i björk och rotfanér och handskuren dekor. Bordet formgavs av Axel Einar Hjorth 1928. Modellen ställdes ut under världsutställningen i Barcelona 1929.

Karmstolen Lod i mattförnicklad stål. Stolen formgavs av Axel Einar Hjorth år 1929 för Stockholmsutställningen 1930.

Två stolar i serien Futurum. Den bortre röda är lackad med sadelgjord i skinn och formgiven av Axel Einar Hjorth 1928. Den högra Futurum i zebrano och mattförnicklad stål med stoppad sits klädd i skinn, formgiven av Axel Einar Hjorth 1928.

Bord av modellen Mora, målad och krackelerad furu. Formgiven av Axel Einar Hjorth 1929 för Stockholmsutställningen 1930.

Det var en speciell bemålningsteknik som orsakade krackeleringen, a craquelée på franska. Axel Einar Hjorth använde den ofta. I en recension från tiden beskrevs metoden så här: ”Idén kommer från Frankrike, men först nu har börjat användas av svenska möbelarkitekter. Behandlingen lär vara rätt omständlig och för att uppnå den önskade effekten med de ojämna, marmorliknande ränderna fordras flera ommålningar och en särskilt långsam upptorkning av färgen efter sista strykningen”. 

Byrå, modell Salve, i Zebrano och Gonzalez-alves formgavs av Axel Einar Hjorth 1929 för Stockholmsutställningen 1930. Det är just detta exemplar som visades på utställningen.

Funktionalistiskt

Vid Stockholmsutställningen 1930 får funktionalismen sitt genombrott. Funktionalismen var inte bara formgivning, utan en social ambition som innebar att höja bostadsstandarden genom massproduktion och standardisering. NK är den största utställaren och visar upp lyxmöbler i exklusiva träslag. Kritiken blir hård. NK tänker om. Chefsdesignern Axel Einar Hiorth producerar Sportstugemöblerna med namn som Utö och Lovön på 1930-talet. Just sportstugemöblerna är inte min grej, så det blev inga bilder på detta. Men om du är intresserad kan du se några av dem i ett tidigare inlägg om Axel Einar Hjorth på stiligahem.se

1949 lanserade NK möbelserien Futura formgiven av David Rosén. Det  var en lågmäld och sober möbelserie som fick en stor framgång.

Skrivbordet med skiva och lådförstycken i mahogny och underrede av rödbok och beslag av mässing formgiven av David Rosén 1949. Karmstol med löstagbar ryggbricka i rödbok. 

Folkligt

NK leder utvecklingen och lanserar på 1940-talet de första platta paketen med heminredning, Triva-bygg-serien och sedan den enklare linjen NK-Bo. NK-verkstäder tillverkar också flera möbler på licens från exempelvis amerikanska Knoll. 

Det som så småningom blir NK-verkstädernas fall är konkurrensen från länder där produktionskostnaderna är lägre. För femtio år sedan: 1973 lades verksamheten vid NK-verkstäder ner.

Med Triva-bygg 1945 fick Sverige de första möblerna i platta paket i Sverige. Elias Svedberg hade formgivit de första möblerna redan 1940. Trivs blev ett eget bolag i NK-koncernen. Elias vann tillsammans med inredningsarkitekterna Lena Larsson och Erik Wörtz en möbeltävling 1943 med bidraget ”Ta i trä” som var en monteringsbar stol i ett platt paket.

Fåtöljen av modellen Stora Adam med fotpallen fikonlövet formgavs av Kerstin Hörlin Holmqvist 1958. Fåtöljen och pallen av formgjuten lättplast med skumgummi och ben i rödbok.

”Det är mest karlar som ritar möbler och så blir det kantigt också” uttryckte Kerstin Hörlin-Holmquist som var en av de få kvinnliga möbelformgivarna hos NK. Möbelserien Paradiset ingick i Triva-serien och blev hennes största framgång. 

NK och NK-verkstädernas historia i korthet

1902: Två detaljhandelsföretag i Stockholm går samman och bildar Nordiska kompaniet. Det är Josef Sachs som hade Pariserbazaren på Regeringsgatan och Karl Ludvig Lundberg som hade ett varuhus på Stureplan. Den senare blir också Nordiska kompaniets första byggnad.

1904: NK verkstäder öppnar i Lundbergs hemstad Nyköping. Den stora fabriken innehöll möbelindustri, tapetserarverkstad, järnsängsfabrik och konstgjuteri.

1908: Filialen i Sankt Petersburg öppnade efter att möblerna gjort succé bland den ryska överklassen i Tsarens Ryssland på en utställning i staden. Verksamheten pågick fram till ryska revolutionen 1917.

1912-15: När tomten på Hamngatan blir ledig anlitas Ferdinand Boberg som arkitekt och år 1912 går byggstarten. När det nya varuhuset öppnar år 1915 står Sachs som ensam ägare.

1913: Filialen i Moskva öppnar och blir en viktig plats för NK fram till ryska revolutionen 1917.

1919: ytterligare en filial öppnar i Buenos Aires, Argentina. Denna satsning är inte lika lyckad och verksamheten såldes 1934.

1925: Carl Malmsten och Carl Hörvik formger både lyxmöbler och vardagsmöbler för NK till Parisutställningen. Både formgivarna och NK tilldelas utställningens Grand Prix. Även under de följande världsutställningarna i Barcelona, Stockholm, Paris och New York uppmärksammades NK.

1946: Triva-serien - de första platta paketen lanserades.

1973: Upphörde verksamheten vid NK verkstäder.