Drottningholm: Tapeterna i teaterlogerna

Drottningholms slottsteater har Sveriges största samling av papperstapeter från 1700-talet. Tapeterna finns i åtta skådespelarloger högst upp, två bakom scenen samt i Armfeldts våning och i karusellrummet.

Hit har många kommit för att studera och låta sig inspireras av tapeterna och flera av dem som finns här har kommit i nytryck och reproduktioner. Jag hade förmånen att vara med på en av de speciella tapetvisningarna  på teatern i oktober. Det här är det första inlägget i en miniserie i tre om Drottningholms slottsteater de nästkommande söndagarna. 

Drottningholmsteaterns tapet är en förlaga till många kopior, stiligahem

reproduktioner

Mönsterpassning var inget som 1700-talsmänniskan var särskilt brydd om. Till och med i kungliga miljöer fick tapeterna hänga i ojämna våder och med färgskvättar lite här och där. Det är kunskap som denna detalj som gör att jag gång på gång hittar nya ämnen att utforska. Det är när man förstår bredden och djupet av en tidsperiod, som man kan förstå stilhistoria och dess utveckling. Så här kommer en liten snabblektion i tapetens historia, till bilder från Drottningholms vackra slottsteater.

Drottningholms Slottsteater 

Tapetens historia i Sverige

Från början var syftet med tapeter helt enkelt att hålla värmen i huset. Det var förbehållet de förmögna bland adeln och borgarna. Den äldsta bevarade tapeten i Sverige är från 1570-talet och hittades i Rosenvingeska huset i Malmö. Under stormaktstiden på 1600-talet målade man direkt på väggen, men det var också vanligt med tapeter. De dyrbara väggbeklädnaderna bestod oftast av förgyllt läder, gyllenläder, textiltapeter och målade sidentapeter. De första papperstapeterna var ett försök till att efterlikna just gyllenläder.

Våder limades, syddes och spikades upp

Mot slutet av 1700-talet och i takt med att papperstapeterna blev vanligare spred sig användandet. Delarna, ofta gjorda på arkpapper, limmades och syddes sedan ihop med grov lintråd i hela våder innan de spikades upp. Man vek in överflödet både upptill och nertill och så spikade man fast detta i väggen. I kanterna vändspikade man, dvs. spikade på avigsidan innan man vek tapeten och passade in mönstret.Det var först när tapeterna började masstillverkas som man nöjde sig med att bara limma upp tapeterna. Cellulosalimmet kom på 1930-talet.

Fram till 1850 handtrycktes all tapet i Sverige med schabloner eller blocktryck. Först i slutet av 1800-talet blev det möjligt att massproducera tapeter genom valstryck. Tapeter blev tillgängligt för alla och vid förra sekelskiftet var det vanligt att man tapetserade om ofta.

Kännetecken för 1700-talstapeter

Alla tapeter på Drottningholms slottsteater är en blandning av tryck och handmålning, vilket också var det vanligaste metoden på 1700-talet. Under rokokoperioden är det mode med oregelbundna mönster men ju närmare den gustavianska perioden man kommer desto fler symmetriska linjer i form av ränder med blomsterslingor blir det i mönstret. Diagonala rutor med ornament i skärningspunkten var ett vanligt mönster under mitten av 1700-talet. 

Foto: Stiligahem

Karusellrummet (även bilden överst) på Drottningholms slott med ett bikupemönster i bakgrunden och blomrankor målade assymetriskt a la 1700-tals rokoko.

På ovanvåningen finns en svit av rum kallad Armfeldts våning, efter Gustaf Mauritz Armfeldt som var Gustav IIIs gunstling. På nedervåningen finns det ett rum dedikerat arkitekten Adelcrantz.

Förlagan till Borås tapeters Karlslund kommer alltså från Drottningholms slottsteater. 

Ett sånt här tråg-bord använde man för att blanda färg eller lim till tapeter.

Tapeterna har blekts en hel del genom åren. I ett skåp i ett av rummen kan man se att färgen varit rosa. I några av rummen har man restaurerat tapeterna och man kan se dess ursprungliga färger, vilket var väldigt intressant. Däremot tar jag inte med dem i inlägget. Det är kanske på gränsen till för många bilder ändå - och flera av dem är kanske inte några mästerbilder direkt. Till mitt försvar kan jag säga att jag var på en officiell tapetvisning med tjugotalet andra besökare. 

Den här kinainspirerade papperstapeten på gul botten visar hur tapeterna gjordes av ark som limmades i hop till våder. 

I teaterlogerna på Drottningholms slottsteater finns också tapeter från 1800-talet, bland annat den här på grå botten med mönster i terracotta, gråblått, nougatfärgat och med detaljer i guld.  

Tycke och smak har förändrats med åren. Idag skulle vi knappast välja en bård i rosa och grönt till en tapet med stora gula blommor som man gjort här på 1800-talet.

Mer om Drottningholms slottsteater

I en miniserie på Stiligahem djupdyker jag i tapeterna och inredningen på Drottningholms slottsteater. Här får du en överblick över alla inlägg i serien:

Drottningholms slottsteater, Stiligahem

Drottningholms slottsteater en av världens få bevarade 1700-tals scener som fortfarande är i bruk. Den är en del av UNESCO:s världsarv och ritades ursprungligen av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz under mitten av 1700-talet.

Drottningholms slottsteater och Gustav III

Under Gustav III:s tid kom teatern här att utvecklas ytterligare tillsammans med dekormålade Louis Jean Desprez.

Drottningholm och tapeterna i teaterlogerna

Teatern har Sveriges största samling av papperstapeter från 1700-talet. Tapeterna finns i åtta skådespelarloger högst upp, två bakom scenen samt i Armfeldts våning och i karusellrummet. Här går vi också igenom tapetens historia och hur man kan känna igen en tapet från 1700-talet och från 1800-talet.

Primadonnalogen på Drottningholms slottsteater

Inredningen i Primadonnalogen på Drottningholms slottsteater är välbevarad 1700-tal och den vackra tapeten, med motiv från ett kinesiskt Livets träd fortfarande så intagande.

Originalet till Colefax & Fowlers bästsäljare  

Grundaren till brittiska Colefax & Fowler besökte Slottsteatern på 1950-talet och förälskade sig i Primadonnalogens tapet. Det blev sedan en bästsäljare. Det blev den första av flera tapeter som hämtat inspiration från Drottningholms slottsteater.