FFE11A95-0C8F-47EE-9D0C-AD56F0B862CC

1920-1930: Swedish Grace - tjugotalsklassicism

Runt våra breddgrader utvecklades en egen Nordisk klassicism som kom att kallas Swedish Grace, Swedish Modern eller 20-tals klassicism. Det var en glansperiod för svensk formgivning och den svala minimalistiska idealen lever på många sätt kvar i det som idag är bilden av skandinavisk formgivning.

Det var när det nationalromantiska idealet och jugendstilen hade spelat ut sin roll som man sökte efter ett stramare formspråk. Den byggde på det sena 1700-talets ideal, men med tydliga geometriska former hämtade från antiken. I Europa fanns också nyklassicistiska strömningar som bland annat tog formen Art Deco.

På väg mot modernism i Europa

Nyklassicistiska strömningar fanns på flera platser i Europa. Inte minst i de tysktalande länderna i Europa samt i Italien. Ur den utvecklades ganska snabbt modernismen och funktionalismen i Europa.
 
Bland de tyska nyklassicistiska arkitekterna syns Peter Behrens och Paul Bruno. På Behrens arkitektkontor praktiserade bland annat Walter Gropius, Mies van der Rohe och Le Corbusier. Paul Bruno vann stora priset på världsutställningen i Paris 1900.
 
 

En brittisk konstkritiker myntade begreppet

Det var i samband med Parisutställningen 1925, Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels à Paris, som svensk form tog världen med storm. Den svenska montern ritades av Carl Bergsten med väggreliefer av Ivar Johnsson och möbler och konsthantverk av de främsta i Sverige.
 
Bland dem som uppmärksammades i Paris syns Gunnar Asplund, Carl Hörvik, Carl Malmsten, Simon Gate, Edward Hald, Estrid Ericsson och Einar Axel Hjorth. Sammanlagt kammade svenska konstnärer, arkitekter och hantverkare hem 36 medaljer.
 
Den brittiske konstkritikern Philip Morton Shand blev så tagen av svenskarna att han i tidsskriften Architectural Review myntade begreppet Swedish Grace. Detta bidrog till att Sverige som första europeiska land fick ställa ut på The Metropolitan Museum of Art i New York ett par år senare.
 
I Sverige dröjde Nyklassicismen kvar, mycket tack vare framångarna, och fick en egen särprägel och uttryck innan den också här gick över i modernism på 1930-talet. Med Stockholms Stadsbibliotek ritat av förgrundsgestalten Gunnar Asplund (1928) kulminerade den Swedish Grace i övergång till funktionalism. Och Stockholmsutställningen 1930 var helt präglad av den nya modernismen.
 
Servisen Swedish Grace av Louise Adelborg för Rörstrand premiärvisades vid Stockholmsutställningen 1930 och är alltså inte typisk 20-talsklassicism, utan kan närmast räknas till gränslandet mot modernism/funktionalism. En bra pr-kupp från Rörstrands sida med andra ord.
 

Så här känner du igen Swedish Grace

Tjugotalsklassicismen är sval, elegant och balanserad. Föremålen utfördes ofta i dyrbara tekniker, möbler med intarsia och glas med avancerad gravyr. Inspirationen hämtades från klassiska antiken, inte minst ornamentik och former.
  • Husfasaderna pryddes ofta med såkallade tympanonfält, geometriska former och blomstergirlanger - gärna fritt placerade på fasaden.
  • Entrén pryddes med pilastrar eller kolonner och bågformade lunettfönster, nätta takkupor med oxögon, det vill säga ovala fönster.
  • Planlösningar med Sal, salong, herrum, pigkammare och serveringsgångar fortsatte att dominera i finare hem. Men livet blev lättare för medelsvensson.
  • Saker som"egna-hem-rörelsen", nya prefabricerade hus och bildandet av HSB påverkade standarden för fler. De nya husen var visserligen enklare, det vill säga saknade pigkammare och herrum, men innehöll moderniteter som rinnande vatten, centralvärme och badrum.

Läs mer om byggstilar i Stockholm.

Mer Swedish Grace

1261BA43-ED51-411A-89C0-A0C6B1DAA674

Fåtöljen Senna som Gunnar Asplund ritade1925 är typisk Swedish Grace. Så sent som 1983 lät italienska Cassina tillverka 100 ex som i stort sett ser ut som originalet.

Foto: Bukowskis

15884634-45AE-4BF7-A541-51BBCDB1223B

Den svenska montern på Världsutställningen i Paris 1925

653121BE-288E-4196-9E9F-051DACC33F5B

Skåpet Åbo av Axel Einar Hjorth

Det här fina skåpet Åbo av Axel Einar Hjorth för NK (1929) lackerad i rött med meanderbård i relief och detaljer i guld är bara så mitt i prick. Foto: Auktionsverket

EE4673B5-34FC-4553-BB5F-381D0E8A2B41

Soffa 1920-tal

Typiska nyklassicistiska dekorationer som cirklar och kvadrater finns det på den här soffan som är tillverkat på 1920-talet av okänd. Foto: Bukowskis

D020B0C0-8229-4C09-AF0C-E0165CA477BB

Fåtöljer 1920-tal

Fåtöljer från 20-talet av Carl Malmsten. Foto: Auktionsverket

7740F857-A85B-4816-8B44-42FCB1024252

Kista med inläggningar av exotiska träslag

Kista i olika exotika träslag med inläggningar och handtag i nysilver. Ett ganska bra exempel på kärleken till exklusiva material och avancerade metoder som är kännetecken för perioden. Foto: Bukowskis

Stilikon: Evie i House of Elliot

Evie i den brittiska serien House of Elliot är en bra representant för 1920-talsmodet och det nyklassicistiska.

E35B1F89-7E5D-4AD7-B8F9-561C9569F929
Bord, påsk, Swedish grace

Den stilhistoriska serien

Läs fler inlägg i den stilhistoriska serien

Linje

Relaterade nyheter

IMG_7476
Stiligahem besöker
Trädgård och växter
15 juli, 2024

Bo på Hälsingegården Träslottet

Stiliga hem
Bo på Hälsingegården Träslottet En vän ställde frågan var man ska bo om man besöker de vackra Hälsing...
IMG_7425
1900-1929
Arkitekturhistoria
Stiligahem besöker
14 juli, 2024

Tjolöholms slott – interiören

Stiliga hem
Tjolöholms slott - interiörer Det är som att komma till England, fastän vi är utanför Kungsbacka på...