Nu och då: Vardagsrummet
Samhällsförändringar har alltid påverkat arkitektur och hur vi inreder. Jag har funderat ett tag på vad som ska till för att kärleken till den öppna planlösningen ska ta slut. Nu har jag svaret. Häng med på en framtidsspaning och en historisk tillbakablick på vardagsrummets utveckling från nu och då.
Mitt intresse för inredning har alltid varit kopplad till en fascinationen över det allmänmänskliga. Jag reflekterar ofta över varför jag tycker något är snyggt och försöker avkoda formgivarens intentioner? Och varför väljer jag att sitta i soffan vid vissa uppgifter och skrivbordet vid andra? Och hur kommer det sig att jag helst jobbar med vissa grejer på kvällen och annat på förmiddagen? Är det något allmänmänskligt? Min andra vinkel i utforskandet är alltid det historiska. Kan man lära sig något av historien?
Och för att få igång reflektionerna får du lite inspiration genom en kort historisk tillbakablick. Jag säger kort, för att det finns många olika aspekter kring samhällsförändringar.
Egen härd är guld värd
Det fanns en tid då härden var livsviktig. Före elektrifieringen var ljus något exklusivt. Man samlades helt enkelt runt värmekällan. Vid härden skedde matlagningen och där fick man ljus, värme och gemenskap.
Målningen föreställer ett hem på 1700-talet och är målat av Pehr Hilleström. Foto: Nationalmuseum
Kort om ljuskällornas historia
- 500 f.kr tillverkas ljus i Europa stöpta av talg, dvs fett från djur. Talg luktade inget vidare och sotade. Därför skapade man senare ljussaxar.
- På 100-talet i Romarriket gjordes ljus av bivax. Bivax är en naturlig biprodukt av honungstillverkning. När efterfrågan på bivax ökade, steg också intresset för bihållning.
- 1825 uppfanns stearinljuset i Frankrike. Det första svenska stearinljusföretaget; Liljeholmens Stearinfabriks AB startades 1839. Först på 1900-talet blev stearinljus mer tillgängligt för alla.
- Fotogenlampan uppfanns i Polen 1850 och kom till Sverige på 1860-talet.
- 1853 började Stockholms första gasverk, Klaragasverket, att leverera gas.
- 1892 invigdes det stadsägda Brunkebergsverket i Stockholm. Det första elföretaget byggdes i Göteborg.
1860-1900: Sal och salong
När staden växte fram under andra delen av 1800-talet, samlades familjen i Salen. Den var möblerad med ett bord mitt i rummet och stolar uppställda längs väggarna i rummet. Det var i salen, i fotogenlampans sken som allt skedde. Strumpstoppning så väl som läsning. Rummen var mörka och gardinerna helst i tung sammet.
Salen var familjens privata rum. Gäster tog man emot i finrummet, salongen. Här visar jag tre salar: En sal i ett välbemedlat hem, en sal på en gård och en enklare sal i en lägenhet.
Den översta Salen i all sin prakt, Permans malmgård. Foto: Stockholmskällan
Den övre bilden föreställer Salen på Heleneborgs gård, Stockholm. Foto: Stockholmskällan
Den nedre bilden föreställer en Sal med piano och fotogenlampa på Högbergsgatan, Södermalm. Foto: Stockholmskällan
1900-1930: Elektricitet banar vägen för vardagsrummet
Under början av 1900-talet fanns det starka krafter kring att modernisera hemmet. Lortsverige skulle bli ljust och fräscht. Misären skulle bort. Industrialismen tog fart.
I samband med att allt fler lägenheter fick elektricitet och centralvärme utvecklades också idéerna om det moderna hemmet. Det var alltså demokratiska strömningar som fick igång de funktionalistiska tankarna.
Salen kändes omodern. Istället tyckte man att ett vardagsrumkunde bli i centrum för familjens aktiviteter. På planritningar från runt förra sekelskiftet kan man se att det ibland står sal och ibland vardagsrum. Det skulle dröja några år till innan idéerna blev mer än ett ord på ett papper.
1930-1949: Radion i var mans hem
Först efter krigen på 1930-talet utvecklades salen till att verkligen bli ett var-dags-rum. Det var Folkhemstankarna, som bland annat gick ut på att alla skulle ha en hyfsad standard, som utgjorde grunden.
I folkhemmet skulle varje rum ha sin tydliga funktion; kök, vardagsrum, badrum och sovrum. När radion blev ett allt vanligare inslag i hemmen på påbörjades förvandlingen mot ett mer bekvämt vardagsrum att umgås i. Finrummet fanns dock fortfarande kvar.
Bilden ovan visar ett vardagsrum från 1940-talet. Foto: Okänd, Nordiska museet.
En kvinna framför radion på 1930-1940-talet. Foto: Ateljé Wahlberg, Nordiska museet.
1950-1979: Teven gav oss tv-soffa och gillestuga
Det var först när teven slog igenom i hemmet på 1950-talet, som de nya idealen fick fäste och förändrade vårt sätt att möblera. Soffan och fåtöljerna riktades mot det nya altaret, teven. Vi valde ett lägre soffbord och vi fick nya möbler: TV-soffa, TV-termos och TV-kopp. På 1970-talet blev finrummet istället en gillestuga.
Bland tv-koppar och tv-kannor på stiligahem
Bilden ovan visar en familj som tittar på teve tillsammans i vardagsrummet på 1950-talet. Foto: Karl Heinz Hernried, från Nordiska museets utställning om folkhemmets rum.
Bilden ovan visar en pojke som står framför tevens testbild på 1960-talet. Foto: Stockholmskällan
Den nedre bilden visar en äldre kvinna i sitt vardagsrum med teve på Norrtullsgatan i Stockholm, 1960-tal. Foto: Stockholmskällan
Tevesoffan från IKEA-katalogen 1972
1980-1999: Förvärvsarbetande kvinnor krävde öppen planlösning
När kvinnorna började förvärvsarbeta och göra karriär under yuppie-eran blev det opraktiskt att skilja på kök och vardagsrum. Den öppna planlösningen blev svaret på behovet av en sambandscentral.
Matsal, vardagsrum och kök smälte samman blev den optimala lösningen för den moderna familjen. I detta allrum kunde man lätt jonglera mellan sysslor, umgänge, läxläsning och matlagning.
Den översta bilden är ett vardagsrum från IKEA-katalogen på 1980-talet. Den nedre bilden är en reklambild för Marbodalkök år 1987.
2000-2019: Pekskärm ger oss loungemöbler
När pekskärmen kom på mobilen och vi fick iPads förändrades sättet att umgås. De stora italienska sofforna med låga armstöd och inbyggda fotpallar blev inne. Vardagsrummet blev en lounge för häng. Alla låg i soffan tillsammans med var sin egen device. Gillestugan gjordes om till tonårslounge eller gamingrum.
Översta bilden visar en öppen planlösning och låga soffor a 2019. Foto: Bosthhlm
Under det tidiga 2000-talet var det ljust och fräscht som gäller. Det här visar öppen planlösning a la tidigt 2000-tal. Foto: via spicymindinredning.se
DN bostads mest utskällda reportage "Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva" från oktober 2010 personifierar drömmen om teppanyakihäll och öppen planlösning. Faksimil DN bostad
2020-2030: Pandemin påverkar
Pandemin har redan påverkat hur vi arbetar och träffas. Och när sonens åttioåriga mormor träffar kompisarna i bokklubben via Teams, då vet man att det är samhällsförändring på gång. I förlängningen kommer det ökade hemarbetet också att påverka hur vi inreder. Det är nog redan på gång. Jag tror tillexempel att vurmen för den öppna planlösningen kommer att avta. När flera i familjen jobbar hemma, behövs helt enkelt flera rum. Eller avskärmningslösningar.
När vi nu behöver sitta, vad händer då med de låga loungesofforna som man helst ligger i? Och kommer idéerna om öppna kontorslandskap och zoner för olika arbetsuppgifter att slå igenom i hemmiljön istället?
När får vi se snygga höj- och sänkbara matbord, ergonomiska matstolar och mobila datorstativ med bra belysning? Kommer vi att se andra produkter? Eller kommer en bortglömd pryl som sängbrickan få ett nytt användningsområde?
Tekniken blir avgörande. Placeringen av routern i hemmet har plötsligt blivit en prioriterad fråga. För hur kul är det att sitta i tvättstugan, med suddig bakgrund för att dölja tvätthögarna? Och hur blir det på hemmakontoret när man plötsligt också måste synka mötestiderna med maken?
Linje
Relaterade nyheter
Älskade kolonnljusstakar
