Den senaste veckan har Stockholm fått en ny symbol - Stockholmslejonet! I tusentals bilder på nätet har Drottninggatans betonglejoninnor fått representera alla känslor. Vi har mött den blomsterdraperades blick och vågat se både sorg och rädsla men också hjälpsamhet, öppenhet och mod. En midsommarjungfru och en sarkofag på en och samma gång. Ett trafikhinder som är något mer. En symbol för det öppna samhället.

"Betong är en fantastisk formbar massa med stor hållfasthet och tyngd. Den åldras också på ett intressant sätt, under inverkan av vädrets makter. Även människors nötande närhet kan vara positiv, vilken man kan se på de lejon som ligger på Drottninggatan i Stockholm och som blivit blanka som polerade stenar i vissa lägen.", säger Anders Årfelt, skulptören bakom Drottninggatans Stockholmslejon i betong.

Drottninggatans betonglejon

1995 skapade Anders Årfelt Drottninggatans betonglejon som sedan ett år tillbaka säljs som miniatyr av Designtorget. Stockholm var inte först. Två år dessförinnan hade Årfelt i samarbete med Gotlands kommun och Skanska tagit fram trafikhinder i form av en bagge och en tacka. Jag har inte tänkt på de där lejonen alls, tills idag då jag plötsligt såg miniatyren. Jag kände att jag också ville äga ett sånt lejon, som en amulett här hemma. En symbol för öppenhet och frihet och Stockholm. Jag är nog inte ensam om det.

Betonglejonet sällar sig till en rad av symboler för Stockholm: Globen, Stadshuset, det nu försvunna Slussen och det svartvita trekantade mönstret på Sergels torg. Det är former som är unika i sitt slag. De har alla en tydlig och egen design. Igenkänningsbar. Men också något mer. De identifierar och definierar platsen och inrymmer något vi kollektivt är stolta över. 

Lejonet är ännu äldre