Nu och då: Swimmingpoolen
I de villakvarter jag växte upp i fanns det på sjuttiotalet bara ett hus som hade pool, mexistensvillan. Pool på 70-talet ansågs lite amerikanskt extravagant, men så är det inte idag. Pool är förövrigt inte alls någon modern företeelse. Det är dags för ett inlägg i nu och då.
"Bland innehavarna kunde den (poolen) laddas om till ett opretentiöst, men angenämt vardagsting. Fortfarande kan dock poolens USA-inspirerade överklasstämpel uppfattas som en negativ realitet bland mer kulturtillvända familjer" skriver Gunilla Kjellman i boken Varats oändliga tinglighet där hon bland annat behandlar ämnet swimmingpool.
Ovan: poolmiljö i amerikansk 60-tals stil. Foto: Poolside glamour av Slim Aarons.
Bilden ovan föreställer Neptune poolen på Hearst castle. Foto: Jake Michaels, New York Times.
Den moderna swimmingpoolen 1950-1980
Det var drömmen om den amerikanska livsstilen som gav poolen en air av lyx och flärd så där på slutet av 1950-talet. Sinnebilden för drömmen var tidningskungen Randolph Hearsts privata anläggning på Hearst Castle. The Neptun pool och the Roman pool i hans anläggningen höjden av glamour. De fantastiska vattenbaletterna på vita duken med Ester Williams bidrog också till att skänka flärd åt vattenlivet.
Poolen blev symbolen för den amerikanska miljonärsdrömmen. Även i andra hollywoodproduktioner ingick poolen som lyxig rekvisita. Och badande kopplades samman med lycka, frihet och hälsosam livsstil. Jag tänker bland annat på ett par filmer där Elvis Presley slänger sig ut för fantastiska badklippor.
Foto: Synkroniserad simning i Esther Williams-filmen Bathing Beauty (1944)
Poolen introduceras i Sverige
När poolen introducerades i Sverige var det just med sikte på att uppnå den amerikanska miljonärsdrömmen. Ord som dröm, individualistisk och flärd kopplades samman. För att nå ut i bredare majoritet ändrades snart argumenten. Poolen skulle ses som en investering.
I Sverige vände sig poolen till den som värnade det materialistiska, moderna och kärnfamiljscentrerade livet. Poolen skulle visa på en hälsosam livsföring.
Annons för Mibis pool från 1960-talet
"...ett stycke semester varje dag…Har ni sett de familjer som har en swimmingpool? plaskande och lekande barn och föräldrar, leende ansikten, solbruna kroppar!"
Annonsen publicerades i Allt i hemmet av poolfirman Mibis 1963. Mibis var förövrigt en av de ledande poolfirmorna i Sverige. Det var på den tiden då brunbränd ansågs hälsosamt och inte cancerogent.
Efter poolen kom jacuzzin
När poolen blivit för folklig, introducerades ett nytt exklusivt badredskap, bubbelbadet. Det var mot slutet av 1950-talet som de italiensk-amerikanska bröderna Jacuzzi lanserade detta sociala bubbelbadkar.
Det var ju förstås helt oemotståndligt för den som ville vara ett med tiden att få ”artificiella vågrörelser som skapades med hjälp av samma propellerteknik som flygplan”.
Läs den rörande historien om jacuzzi
Hur började det då? Nu gör vi en tillbakablick till 2000 år före vår tidräkning och får följa trenderna från privat, hälsosamt, syndigt och hälsosamt igen.
The great bath i världens äldsta stadsplanerade stad, Moendarjo i Pakistan. Foto: wikimedia
2000 f Kr: Kungligt eller rituellt badande
Världens äldsta kända bassäng har hittats i Moenjodaro i Pakistan. På 2000-talet f.Kr var det centrum för Induskulturen där rituella bad ingick. Mitt i staden fanns en 2,4 m djup stenbassäng omgiven av en gårdsplan med kolonner (bilden ovan). Även i husen fanns det badrum och avancerade underjordiska avlopp.
Moenjodaro är ett av Unescos världsarv sedan 1980.
Bilden föreställer en Al fresco föreställande en ren hermafrodit och Pan i Pompeii visar att bad var något nöjesinriktat. Foto: Tyler Bell
2000 f.kr - 100 f.kr: Ett furstligt nöje
Arkeologer har hittat stora badanläggningar i såväl egyptiska tempel, grekiska palats och romerska termer. Badandet var under förkristlig tid ett furstligt och socialt nöje och inget för vanliga dödliga.
För egyptierna var renlighet något viktigt. I hem från 1350 f. Kr. har man hittat badanläggningar, bestående av flera rum.
Den äldsta grekiska badanläggningen byggdes åt kung Minos av Knossos runt 2000 f.Kr på Kreta. Drottningens badrum i anläggningen ser ut som vilket hollywood-bad från 1980-talet som helst. Det fanns också offentliga bad, exempelvis i Aten så tidigt som 400-talet f.kr.
Bilden föreställer det Romerska badet Carancalla är ett av världens mest imponerande byggnader, byggt 217 f.Kr.
100 f.Kr: Det första offentliga varmbadhuset
De romerska termerna kom till efter inspiration från Grekland. Först i privata hem och ganska snart även offentliga såkallade balnea. Cirka år 100 f.Kr stod det första offentliga varmbadhuset, therma, färdigt. Snart kom det fler, den ena mer praktfull än den andra. På 200-talet fanns drygt 800 balnea och elva thermae i Rom. Det största hade plats för tretusen badare.
1000-1600-talet: Från badstuga till lortgris
Under medeltiden utvecklades såkallade badstugor, som väl närmast kan beskrivas som en nattklubbsrestaurang i vatten. Män och kvinnor badade parvis i rader med en bordskiva emellan. På bordet dukades det upp vin och förfriskningar och så bjöds det på underhållning. Det var fritt fram för förlustelser. De flesta badhusen stängdes på 1500- och 1600-talet, bland annat på grund av syfilisrisken.
Badande ansågs som något onödigt och närmast syndigt. Att vara lite lortig ansågs vara den kristnes naturliga tillstånd och något asketiskt eftersträvansvärt. Den blivande franske kungen Ludvig XIII föddes år 1601 och lär ha badat för första gången vid 7 års ålder.
På 1600-talet började man intressera sig för hygien igen. De lärda lyfte fram betydelsen av att rengöra sig och därmed tog badhuskulturen ny fart.
Bilden: Mermaids at Brighton av William Heath cirka 1829.
1700-talet: Hälsobrunnen
Under slutet av 1700-talet öppnade många hälsobrunnar. Hälsobadandet kurerade och förebyggde sjukdomar och sågs som en del av en medicinsk behandling. Helst skulle man bada med kläderna eftersom nakenhet kunde leda till otukt. Någon vattenrening var det inte heller tal om.
Stiligahem om kurortens historia och tegelvillan i Ramlösa brunnspark
1800-talet: Offentliga badhus och kallbadhus
Under 1800-talet kom hygienen åter i fokus. Man byggde upp offentliga inrättningar, badhus. Vi fick så småningom bassänger i anslutning till kallbadhus och uppvärmda simhallar i varmbadhus.
Tvålen gjorde entré först i slutet av 1800-talet. Dessförinnan hade urin och sand använts för tvagning.
Storkyrkobadet
Storkyrkobadet i Gamla stan är ett av de sista offentliga badinrättningarna. På min skola fanns en liknande bassäng. Där fick vi skrubba oss med borste före bad och simma med badmössa. Jag minns badtanterna som barska och klädda i blå, möjligtvis vita, rockar. Kallt var det också. Foto: Storkyrkobadet
Friluftsbadandet fick sig ett uppsving, där män och kvinnor badade separat i kallbadhus. Kända kvarvarande anläggningar finns bland annat i Varberg och här i Saltsjöbaden. Runt slutet av 1800-talet fanns betydligt fler än de som finns i dag.
1920-1930-talet: De första privata bassängerna
Den privata badbassängen hör till modern tid. Den första tillverkningen i större skala utgick från USA under 1920-talet. Parallellt byggdes publika bassänger i var och varannan stad i USA. Det blev också vanligare med badinslag på nöjesparker. Först på 1930-talet kan man tala om en pool-industri.
Kvinnor som spelar Mah-jong i poolen på 1920-talet . Foto: via Etsy
2000-talet: Poolens många ansikten
I vår tid ses poolen inte längre som en lyx, utan som en medelklassindikator. Och det finns olika inriktningar. Den miljöinriktade drömmer om en ekologisk såkallad naturpool, där växter står för reningen. De sundhetsinriktade skippar medvetet poolen och badar i närliggande hav eller sjö året runt.
Och de som värdesätter ett socialt och aktivt liv bygger en sällskapsmiljö runt poolen. Där har man såväl spabad för året runt badande, en pergola, en stor matgrupp, en loungemiljö, solstolar och egen pizzaugn. Kanske är det just pizzaugnen som är vår tids jacuzzi, eller vad säger du?
Och lyx består nog av en fantastisk vy i kombination med en infinitypool.
Foto överst: Hus på Själsö, Gotland. Foto: Fastighetsbyrån
Linje