Nu och då: Kockums jernverk
Sista gången den användes i Sverige var 1997 och då för att lyfta fundamenten till Öresundsbrons högbropelare. Det är naturligtvis Kockumskranen i Malmö jag pratar om. Den sista symbolen för industristaden Malmö. Det är också min första association när jag hör ordet Kockums, just nu aktuell genom Kockums Jernverks emaljerade kokkärl som fått en revival. Hur hänger kranen och emaljföremålen ihop?
Det var förmögenheten som Frans Henrik Kockum fick genom tobaksproduktion som gav honom möjligheten att starta en mekanisk verkstad på mitten av 1800-talet i Malmö. Han var en entreprenör av stora mått. Kockums producerade bland annat den första svenska järnvägsvagnen och satsade på det som låg i tiden. 1849 köptes Kallinge kvarn i Ronneby. Ursprungligen satsade man på koppar men snart köptes delägarna ut och inriktningen blev istället ett järn- och plåtvalsverk. Ur den växte Kockums Jernverk fram.
Två starka ben
Vid bildandet 1875 bestod verksamheten av olika järnbruk runt om i Blekinge och Småland. Kockumskoncernen hade nu två starka ben att stå på. Bolagen har sedan dess fortsatt att utvecklas åt var sitt håll. Kockums mekaniska verkstads AB med produktion av fartyg, järnvägsvagnar och broar och varvet i Malmö som kronjuvelen. Idag är det en del av SAAB-koncernen. Kockums Jernverk inriktade sig istället på stålprodukter. Under 1950 talet hade Ronnebyföretaget 2 000 anställda.
Internationellt först, sen hemmamarknaden
Kockumskranen i Malmö. Foto: Lars Nyberg
Annonstext för Kockums emaljverk. Foto: via Roger Lindqvists blogg
Foto: Annons för Kockums från 1930-talet, via Vardagstryck
Emalj är i ropet!
Annonstexten ovan säger en hel del om den tidens syn på vad som var viktigt, idealen och hur man kommunicerade.
"Emaljen, enkannerligen Kockums berömda emalj, har på ett överlägset sätt hävdat sin inom alla befolkningsskikt grundmurade popularitet. Förklaringen härtill är enkel: Kockums emalj är praktisk, hygienisk och vacker. Ifråga om skönhet torde intet annat material kunna tävla med emaljen. Tag ett av Kockums moderna emaljkärl i Edra händer och granska det. Ni skall finna rena, stilfulla linjer och en färgkomposition, som tillfredsställer nutidsmänniskans höga krav. Och - emaljen är hållbar! Tvivlar någon på emaljens hållbarhet rekommendera vi vederbörande att pröva de i detta katalog-supplement upptagna kärlen. De äro extra bastanta och eldhärdiga - och deras skönhetsvärde är större än någonsin, ty de representera det allra senaste och mest moderna"
Hållbarhet då och nu
Hållbarhet är ett försäljningsargument även idag. Skillnaden är att på 1930-talet användes hållbar i bemärkelsen hållfast och robust medan vi idag tänker på ekologisk hållbarhet. Emaljfabrikanterna lyfte också fram att materialet är praktiskt och hygieniskt. Det var alltså ett viktigt försäljningsargument och man kan förstå vad som händer när ett ännu mer praktiskt material gör entré.
Då och nu i mitt kök
På bilden syns Kockumskärl från nu och då. Till vänster en form, Stew pan från 2018 års kollektion och en förvaringsburk med lock från cirka 1950 i den berömda färgen gräddgul.
Linje
Relaterade nyheter
Älskade kolonnljusstakar
