Nu och då: Fritidshusets historia

Grosshandlarvillor, sportstugor, fritidshus, retreats och sommarnöje vittnar om en lustfylld lantlig tillvaro. Det ord vi kallar det för, är också en tidmarkör och en klassmarkör, en symbol för det som är viktigt. Varje begrepp har sin tid. Häng med i lantställets utveckling. 

Semestervistelser på landet har funnits som motvikt för välsituerade, så länge det har funnits städer och handelscentrum. Före Kristi födelse med andra ord, så detta är ingalunda en fullständig  redogörelse förstås. 

1500-tal: Fäbod, malmgård och landeri

I Sverige finns det en tradition av dubbelt boende, främst i de landskap som har fäbodar. I Sverige finns skriftliga belägg på fäbodbruk från 1500-talet. De nyttjades under sommaren för att kunna följa kreaturen på högre höjder och låta dem beta längre från gården. Det dagliga arbetet på fäboden utfördes främst av kvinnor mellan 15 och 25 år gamla. Arbetet bestod bland annat av att valla och vakta boskapen, fiska, mjölka, ysta ost, koka messmör, kärna smör och sy och förbereda ting för vintern. Idag är Fäbodstuga en synonym till fritidshus i vissa delar av Sverige.  

Foto: Fägata och fäbodar, Orsa omkring 1900. Digitalt museum NMA.0029056

Samtidigt, från medeltid och framåt hade borgarna i Gamla stan i Stockholm, och även adel, tillgång till mark på malmarna för kålodlingar och kreatur. Först hade man ganska simpla byggnader, men senare blev det mer som residens med lusthus. Landeri är den Göteborgska varianten av malmgård.

1700-tal: Lantlif på sommarnöjet

Under 17- och 1800-talet var ett lantställe ett privilegium för adel och rika i takt med att städerna växte. De kallades sommarnöjen. Carl Gustav Tessins Åkerödagbok från 1756,  sammanfattar så bra 1700-tals människans syn på lantlivet. 

"Men hvad är som gör lantlifvet nöijsamt? Menlöshet, lätta tankar, flycktiga ord: En afbild av första människans oskyldigaste tillstånd. Statssaker, Politiska Journaler, gräl och bekymmer ligger inom lås och nyckel i mit cabinet i Stockholm. I staden äro vi Män: på landet barn: Flyttningen af en bureau blifver för oss en öfverlagd och märkvärdig sak"

1850-tal: Sommarvillor med punschveranda

De allra första sommarvillorna uppfördes i Stockholm i slutet av 1700-talet av borgarklassen. Från mitten av 1800-talet växte en ny priviligierad medelklass fram i städerna. Det var de som med teknik och innovation nyttjat industrialismens fördelar. Här syntes fabrikörer, bankdirektörer, byggmästare, läkare och grosshandlare. 

Städerna var ohälsosamma och lungsot härjade.  Lantvistelser blev därför ett storstadsfenomen där de nyfunna rikedomarna visades upp i påkostade lantliga villor, gärna i skärgårdsmiljö. Vi ser dem på öst- och västkusten samt norröver i städer som Härnösand, Hudiksvall och Örnsköldsvik. 

Grosshandlarvillan i schweiziserande stil med punschveranda såg dagens ljus. Punsch var trenddrycken nummer ett och sinnebilden var att den intogs på punschverandan, dvs den stora glasade verandan mot vattnet. Det var inte bara punsch, utan även brännvin intogs på verandan.

Vid den här tiden växte också ett större hälsomedvetande. Personer som Ellen Key och Carl Larsson stod för en gröna-vågen-rörelse som ett alternativ till den smutsiga och ohälsosamma staden. Det skulle vara ljust och fräscht.

Foto: Grosshandlarvilla på Ljusterö byggd 1887. Foto: Wrede fastighetsmäklare

1930-tal: Sportstugan och första semesterlagen

Intresset för det hälsosamma friluftslivet växte sig starkt under 1900-talets början. Scoutrörelsen bildades 1909. Fritid och sport var på agendan. I städerna växte koloni-områden fram där stadsbor kunde få sig en liten täppa. När den första semesterlagen kom år 1938, fick alla anställda två veckors semester. Då tog stugeriet fart. Alla skulle ha en sportstuga att spendera sin ledighet på. Det var först nu som fritidsboendet blev en möjlighet för den stora massan. Under mellankrigstiden blev en anspråkslös stuga ett eftersträvansvärt ideal för en fritid inriktad på hälsa, motion och sunda renlevnadsvanor.

En som köpte sportstuga under tidigt 1930-tal var Estrid Ericson

Stiligahem om Estrids sportstuga Tolvekarna

Sportstugemöbler

NKs kreativa chefsarkitekt Axel Einar Hjorth formgav de berömda sportstugemöblerna med namn som "Utö" och "Lovö". Han hade tidigare fått kritik för sina exklusiva möbler, så det här blev rätt på flera sätt. 

Stiligahem om Axel Einar Hjorth

1970-tal: Fritidshus och husvagnssemester

Den nuvarande semesterlagen, som ger alla tjugo dagars betald semester kom 1978. I och med den kom begrepp som industrisemester in i det svenska vokabulären. Den beskriver  de fyra veckor efter midsommar då hela Sverige stänger ned. Traditionen är alltså inte äldre än så. Med den byttes ordet sportstuga mot ordet fritidshus. Fritidshuset fick ett rejält uppsving i den breda lagren av medelklassen. Fritidshuset på hjul, husvagnen, tycker jag symboliserar den ultimata friheten i matchande mjukiskläder som var 1970-tal. Foto: campingfamiljen. 

2000-tal: Det röda sommartorpet

När Ernst Kirschsteiger klev in i tv-rutan år 2000 med programmet Sommartorpet förändrades världen. Han visade på kreativitet med enkla medel och uppmuntrade odling och hemlagat. Längtan till landet fick sig ett uppsving. Stadslägenheter såväl som villor på landet skulle vara i lantlig stil, med zinklådor, ordspråk på väggarna och vitmålade möbler. Semester var inte längre en tid av ändlös fritid, utan skulle innehålla projekt. Sommarprojekt som att bygga en altan, snickra en pergola, blomlådor eller något annat.

Ernst utanför Björskogsnäs från Sommar med Ernst 2015. Foto: Nerikes Allehanda. 

2020-tal: Den gröna retreaten

Det är förstås svårt av avläsa den tid vi själva lever i och utvecklingen framåt. Egentligen är 2020-talets fritidshus en modern tolkning av sportstugans ideal. Allt ska vara smart och hållbart utformat, gärna med stora fönster mot grönska. Jag kallar nutidens fritidshus som retreat eftersom det både ska vara snällt mot människa och naturen. Vi komposterar i form av bokashi. Vi ägnar oss åt andlig återhämtning i form av yoga, SUP, skogsbad och kallbad. Poolen och växthuset är vår tids trädgårdslyx.

Vi skulle också kunna nutidens fritidshus för fritidshem, eftersom vi lägger stor vikt vid bostaden som hem, även fritidshuset. Materialvalen är viktiga och utformningen ska vara ärlig, i betydelsen att det ska synas att det är trä. Istället för furuväggar bygger vi med lärkträ. Det får gärna finnas smart uppvärmning och finesser som golvvärme och elektricitet som styrs digitalt. Samtidigt är digital detox höjden av frihet och yoga vår form av andlighet.