Porfyr - den kungliga stenen

Succén med Älvdalsporfyren inleddes år 1787 med en liten urna i svart Rännåsporfyr med karaktäristiska prickar av fältspatsrökkorn och ignimbritstrimmor.

"Den första VASE Som Blifvit giord i Sverige Af Porphyr ifrån Elvedals Sockn i Dalarna År 1787". 

Denna 25 cm höga urna med lock och bronsmonteringar i form av lejonmaskaroner hade svarvats och slipats i Eskilstuna eftersom tillverkningen i Älvdalen då ännu inte kommit igång.

Vasen överlämnades till Kungen av de personer som förespråkade brytning av den inhemska Älvdalsporfyren. Det var fattigt i Älvdalen och porfyren kunde bli biljetten ut ur den. För förespråkarna var det avgörande att kunna visa Kungen att man kunde skapa pjäser som kunde mäta sig i kvalitet och utförande med de utländska porfyrföremålen.

Urnan blev upptakten till den högklassiga produktion av porfyrobjekt som följde i Älvdalen och där Gustav III:s och, framför allt, Karl XIV Johans stöd, såväl politiskt som ekonomiskt och var avgörande för porfyrverkets etablering, produktion och överlevnad. Porfyrtillverkningen fortsatte sedan till 1800-talets slut.

1. Sengustaviansk bordspendyl

Pendyl i porfyr från Gammelklitt med förgylld brons, omkring1800. Vitemaljerad urtavla signerad Anders Hoberg, Stockholm. Unik egyptiserande modell som endast är känd i ett fåtal exemplar.
Foto: Per Myrehed/Sven-Harrys

2. Ett par sengustavianska gröna ljusstakar

Grön porfyr, sannolikt Tinguait med nefelinkristaller, bronsmonterade, omkring 1810.
Foto: Per Myrehed / Sven-Harrys

3. Ett par saltkar i porfyr

Dessa är av djupborrad svart Rännås, monterade med förgyllt silver stämplat IHK (Johan Holmstedt, Laholm 1816–1850), 1800-talets första hälft. Karl Johan.
Foto: Per Myrehed / Sven-Harrys

4. Ett par gustavianska skålar med lock

Dessa Gustavianska skålar är i röd porfyr, Röd Dysberg, med lock- knoppar av förgylld brons från omkring 1800, via Skajs Antikhandel.
Foto: Per Myrehed /Sven-Harrys

Så här ser porfyr ut före det är bearbetat. Foto: Per Myrehed för Sven-Harrys