9004590E-F21F-42A9-96DF-AE3BF3A18034

Allt du behöver veta om porfyr

Under empirperioden, den svenska Karl Johan perioden, blev föremål i porfyr väldigt populära. Det är kanske inte så konstigt eftersom man då vurmade för det antika Rom. Ordet porfyr kommer nämligen av grekiskans "porfyreos" som betyder purpurfärgad.

Den lila porfyren kom från Egypten och var mycket populär i det antika Rom. Viljan att kunna producera inhemska lyxprodukter var mycket stor. Högglansiga urnor, smöraskar, saltkar, mortlar och ljusstakar med mässings- eller förgyllda detaljer från svenska Älvdalen nådde utanför Sveriges gränser på 1800-talet och är än i dag populära på internationella auktionsmarknaden.
 
Man kan säga att porfyren blev en symbol för Sverige och gav oss ett internationellt erkännande. Det var en viktig ingrediens i att visa upp ett land med både rika naturtillgångar och skickliga konsthantverkare.
 
 
Jag är själv otroligt svag för de högblanka brunsvarta stenföremålen med vackra ljusa fläckar. När jag köpte mitt matsalsbord som student på slutet av 80-talet lät jag måla det mörkgrönt och stänkmåla det för att efterlikna just porfyr. På den egna önskelistan står ett par saltkar eller en smörask. Och det pampigaste porfyrföremålet, måste väl ändå vara vasen utanför Rosendals slott. 
 

Vad är porfyr? 

Porfyr är en magmatisk bergart, det vill säga en vulkanisk bergart som bildats genom att magma stelnat för 1,7 miljarder år sedan. Den kännetecknas av en brunsvart massa med fläckar av kvarts eller fältspad. Men det finns föremål i andra färger också, exempelvis röd, brun, mörkgrön och grått.
 
Porfyr är hårt som stål, som rubiner eller safirer. På Mohs tiogradiga hårdhetsskala hamnar porfyren på sju, vilket innebär att den kan slipas och poleras till hög glans. Den mest kända porfyren kommer från Älvdalen i Dalarna, men bergarten förekommer bland annat i Egypten och i Ryssland.
 

Kyrkoherden och Linné

Redan under 1730-talet upptäcktes porfyren i Sverige. Kyrkoherde Eric Näsman rapporterade till Bergskollegium i Stockholm att han påträffat ”en Bergart, med röda fläckar insprängd, liknande Jaspis”.

Snart uppmärksammade även Carl von Linné porfyren efter ett besök i Dalarna med orden ”Vid berget, nere uti stenskärvet, fanns ymnig porfyr med röda insprängda korn och linjer”. 

 

Älvdalsporfyr synonymt med Karl Johan

Det finns närmare 10 kända porfyrbrott i Älvdalen, varav Blybergsbrottet är det största. Älvdalens Porfyrverk startades 1788 av greve Nils Adam Bielke, bergsmekanikern Eric Nordvall och bergsvetenskapsmannen Johan Gottlieb Gahn.
 
Flera prominenta personer löste aktier i det nystartade bolaget, bland annat arkitekten Carl August Ehrensvärd, inredningsarkitekten Louis Masreliez och skulptören Johan Tobias Sergel. Det var ett sätt att råda bot på den hungersöd som rådde i området.
 
Redan på 1700-talet använde man sig av influencers för sin marknadsföring. Den första urnan av svart Rännåsporfyr från Älvdalens porfyrverk slipades och skänktes till Gustav III:s. Den återfinns i de kungliga samlingarna på Drottningholms slott. Försäljningen gick ändå till en början trögt. År 1809 öppnade porfyrverket en egen handelsbod i Stockholm för att kunna komma närmare marknaden.
 
Under åren 1818-1856 ägdes Elfdals Porphyrverk av kung Karl XIV Johan, mr empire. Det var nu produktionen kom igång och de mest magnifika pjäserna tillkom, som Rosendalsvasen och Karl Johans Sarkofag. Porfyren blev inte bara en lyxprodukt för den svenska marknaden, utan också en representativ vara i internationella sammanhang. Två vaser skänktes till kung Charles IV av Storbritannien, en vas skänktes till den ryske tsaren Nicolaus I i S:t Petersburg och två stora urnor i röd porfyr skänktes till franske kejsaren Louis Philippe och Slott i Pau, Frankrike. 
 
Som mest arbetade 75 man med porfyrhanteringen i Älvdalen. Idag bedrivs porfyrsliperi i liten skala och det handlar mestadels om smycken. 
 

Mer porfyr

Läs Mona Larssons bok från (1989): Älvdalsporfyr, den svenska diamanten. 

Besök Porfyrmuseet i Älvdalen där man kan se över hundra namngivna varianter av porfyr. 

Promenera förbi Rosendals slott och titta på den fanastiska vasen.

 
Foto: Den översta bilden föreställer en smörask och ett par saltkar i Älvdalsporfyr från 1820-talet. | Foto: Lauritz
DDD74514-5B16-410B-A4F4-6B6E24C3D883

Sengustaviansk urna med lock i brännförgylld brons från 1800-talets början. | Foto: Bukowskis

352B14EE-D69E-4E13-A1FA-78164DB16038

Ett par saltkar från 1800-talets början i tinguait med nefelinkristaller. Foto: Bukowskis 

255D72C8-4BB7-43B6-BB71-453EE2E5CAC3

Rosendalsvasen vid Rosendals Slott i Stockholm väger 9 ton, exklusive granitsocken. Arbetet höll 40 man sysselsatta under tre år (1823-25). Färdigställandet tog 3 500 dagsverken. "Porfyrvasen" vid Rosendal är i granitell. | Foto: Panoramio

Linje

Relaterade nyheter

IMG_7128
Hos oss i stan
11 februari, 2024

Tulpaner, te och argenta

Stiliga hem
Tulpaner, te och argenta Vi mellanlandar här hemma efter att ha hämtat sonen på ett ställe och kört...
bibliotek moodboard roslagsbacken
Hos oss på landet
7 februari, 2024

Moodboard: Biblioteket på Roslagsbacken

Stiliga hem
Moodboard: Biblioteket på Roslagsbacken Efter många olika tankar fram och tillbaka har jag landat i a...