Paviljonger, lusthus och fåfängor
Lusthus, paviljonger och orangerier är återkommande objekt för min fotografering. Det representerar själva sinnebilden för njutning och avkoppling för mig. Så många olika ord för egentligen samma sak, eller? Och hur kommer det sig. Här reder jag ut ordens ursprung.
Ordet Lusthus och Lustslott är en lekfull byggnad uppförd i en park eller trädgård för rekreation och till "lyst", dvs pynt och nöje. I dag används ordet också för att beskriva en mindre trädgårdspaviljong eller kolonistuga. Ordet lusthus kommer från tyskans lusthaus, men visst går tankarna också till ordet "lustgård", dvs paradis. Det här lusthuset är ett av mina favoriter och det finns i Vadstena.
Lusthusets tillkomst hänger tätt samman med trädgårdskultiveringens. Jag tänker på Renässansens trädgårdar med labyrinter och lusthus till barockträdgårdens geometriska och rätvinkliga skapelser där lusthusen hade en vacker framsida medan baksidan vette mot en häck eller mur.
Under den senare delen av 1700-talet blev engelska parker och romantiska trädgårdar högsta modet med sina slingrande gångar, dammar, valvbroar och lusthus med inspiration från Kina. Tänk bara på Kina Slott på Drottningholm, Kinesiska Pagoden och Turkiska kiosken i Hagaparken. Det var inne med antika tempel, grottor och eremitage i trädgården. Att leva nära naturen låg i tiden mycket tack vare naturfilosofen Jean-Jacques Rousseaus ideal som var högsta mode.
Det finns många olika varianter och storlekar på lusthus, från lusthus som bara är blickfång till större lustslott som närmast är att betrakta som lantställen. Alla med samma syfte; att vara en tillflyktsplats nära naturen.
Foto: Stiligahem
Fem olika varianter av lusthus
Här berättar jag lite kort om fem olika sorters lusthus och deras ursprung. Jag ger också exempel på besöksmål där du kan se.
1. Fåfänga - folly - folie
Man kan tycka att det är ett lustigt namn på en plats, men på 17-1800-talet var fåfängor ganska vanligt förekommande. Och ordet hade en delvis annan betydelse, fåfänglighet förgänglighet. En fåfänga är ett dekorativt lusthus eller paviljong, som helt saknar funktion. Härligt eller hur? De blev populära i engelsk trädgårdskonst eller europeiska slottsparker under barocken och rokoko perioden. Ibland används det engelska ordet, Folly, eller det franska Folie för att beskriva en fåfänga.
2. Kiosk
Men varför i hela friden har fru Jönsson med ordet kiosk? Ordet kiosk är ett turkiskt ord som betyder; lusthus eller utkikspunkt. Så ett lusthus i turkisk stil heter följdaktligen kiosk. Ganska långt från en korvkiosk alltså.
3. Eremitage
Ursprungliga betydelsen, hermitage, betyder helt enkelt en eremits bostad, en plats där eremiten kunde leva i avskildhet och ägna sig åt bön och avhållsamhet. På 1600-talet fick ordet en delvis ny innebörd då man romantiserade eremitlivet genom bygga fantasifulla lustslott eller lusthus i slottsparker eller som en större byggnad avskilt på landet. Det kunde även vara grottor.
4. Ekotempel
En mindre fristående byggnad med ett tak som bärs upp av kolonner eller pelare. Byggnaden var ett stilelement i den engelska landskapsparken, ett uterum och vackert blickfång utan väggar.
5. Paviljong
Den ursprungliga betydelsen medeltidslatinet "papilio" betyder både fjäril och tält och används för att beskriva en mindre fristående byggnad. Ibland förekommer ordet när man beskriver temporära modulbyggnader eller för en mer permanent separat byggnad lite avskild i ett större komplex.
Gustav III:s Paviljong eller varför inte
Koppartälten i Hagaparken är två fina exempel.
Besökstips: Hagaparken
Den som vill förkovra sig i olika typer av lusthus: ekotempel, kiosker, paviljonger med mera är Hagaparken i Stockholm väl värt ett besök. Parkenär en del av Kungliga Nationalstadsparken som sträcker sig från norr om Ulriksdal, via Djurgården till Fjäderholmarna. Hagaparken ett av de bästa platserna i Sverige för att studera den engelska parken idealet i svensk form - med flera fantastiska exempel. Det finns anledning att återkomma till detta senare i sommar.