Carl von Linnés tre skrivbord

Ett rokokokoskrivbord från mitten av 1700-talet och som tillhört Carl von Linné kom ganska medvetet inte med i mitt urval från de klassiska auktionerna. Jag tänkte att det kanske förtjänade ett eget inlägg. Med ett utrop på 250 000-350 000 kronor var jag också lite nyfiken på vad slutpriset skulle bli.

Jag gissade att proviniensen skulle ge ett klubbat pris på säkerligen det dubbla. Det landade på 920 000 kronor. Det finns tre kända skrivbord som tillhört Carl von Linné och jag visar dem alla tre. Den översta bilden är inte Linnés skrivbord, men övriga i inlägget är det. Foto: Elle Russia | Cool chic style fashion

Under trädgårdssäsongen tänker jag nästan dagligen på Carl von Linné, och på den nomenklatur som han är upphovsman till. I min trädgård rabblar jag de latinska namnen; Helleborus Niger (julros), Heuchera Villosa (alunrot) och Fritillaria meleagris (kungsängslilja) och Fragaria vesca (smultron). Den senare var Linnés favorit. Han åt smultron dagligen för att bli av med sin gikt.

Av alla svenskar som gjort sig kända genom tiderna så är han den mest kända. Vid sin död 1778 var han en av Europas mest hyllade vetenskapsmän. Ett bevis på det är att den största delen av hans herbarium finns bevarat hos The Linnean Society of London

Hans mest kända verk är Systema Naturae. Den första upplagan trycktes 1735 i Nederländerna och innehöll tolv sidor. När den tionde upplagan levererades år 1758 ingick beskrivningar av 4 400 djurarter och 7 700 växtarter. Det är alltså inte helt osannolikt att han vid detta skrivbord har skrivit på den, eller varför inte Flora Svecica, som utgavs 1746. Tanken svindlar.  

En produktiv man som Carl Linnaeus hade väl inte bara ett skrivbord? Mycket riktigt. Det finns två andra kända Linnéskrivbord, båda i museal ägo. Ett står på Linnés Hammarby i Uppsala.

Ett står i Linnés hus i Linnéträdgården i Uppsala och är fanerat med svensk alm. Det senare förvärvades av Svenska Linnésällskapet när Linnéättlingen professor Tycho Tullbergs kvarlåtenskap såldes på Bukowskis 1922. Tullberg var gift med en av Linnés tre döttrar.

Det finns ett tredje känt skrivbord. Det som är i bild nedan och som gick under klubban på Bukowskis för över 900 000 kronor nu för någon vecka sedan och är i solid ask. Även det har tillhört släkten.

1. Carl von Linnés skrivbord, svensk rokoko, 1700-talets mitt

Skrivbord i ask och askfaner, samt skrivbordskanter av apel. Beslag av mässing. I vardera långsarg tre lådor. Längd 180, bredd 90, höjd 77 cm. Foto: Bukowskis

Att Linné valt typiskt svenska träslag som ask och apel är i sig intressant. Ett högklassigt skrivbord som detta var i regel fanerat med dyrbara importerade träslag, eller möjligtvis av svärtad al. Enligt auktionskatalogen valde Linné förmodligen svenska träslag för att  "enligt 1700-talets merkantilistiska idéer använda sig av inhemska råvarutillgångar och stärka den svenska ekonomin och handelsbalans".  Själv tror jag att det var ett uttryck för såväl egensinnighet, kunnighet och någon slags stolthet över sin härkomst. "Jag är Sveriges främsta botanist, jag följer inga trender, jag skapar dem", typ. Auktionens skrivbord är i mycket gott skick tack vare att den vårdats ömt som ett Linnéminne av tidigare ägare, samt tack vare att sarger, lådförstycken och ben är av solid ask.

2. Carl von Linnés skrivbord på Linnés Hammarby, svensk rokoko

Linnés förmak på övre våningen i Hammarby utanför Uppsala står skrivbordet i svensk rokoko från 1700-talet. Bild: Svenska kulturbilder, volym 1

Kopparstick föreställande Linnés Hammarby strax utanför Uppsala

3. Carl von Linnés skrivbord på Linnés hus i Uppsala, Svensk rokoko 1700-tal

Det andra museiföremålet finns på Linnés hus, det vill säga nuvarande Linnémuseet i Uppsala. Precis som det skrivbord som auktioneras ut nu är skrivbordet tillverkat i alm. Här ovan ser du en katalogbild från auktionen 1922.

Bilden nedan visar hur skrivbordet ser ut i miljön från Linnémuseet inne i Uppsala. Foto:Linnémuseets facebookkonto.

Kopparstick föreställande Linnés Råshult, barndomshemmet i Småland. 

Flora Svecica av Carl von Linné

Det här var Linnés första bok med plantor som växer i Sverige och ett av världens första moderna flora.

Titeln är egentligen betydligt längre och på latin. Kanske inte världens mest tillgängliga titel: Flora Svecica: Enumerans Plantas Sueciae Indigenas Cum Synopsi Classium Ordinumque, Characteribus Generum, Differentiis Specierum, Synonymis Citationibusque Selectis - Locis Regionibusque Natalibus - Descriptionibus Habitualibus Nomina Incolarum Et Qualitat.