Solåkra - ett torp från 1700-talet

Under takpappen och efter borttagandet av några tusen nubb, fann vi det ursprungliga gråmålade taket. De breda plankorna bär brännmärken från olika ljuskällor från tiden före elektriciteten. Ojämnheterna och spåren syns fortfarande i det numera målade taket. Vi sparade faktiskt en del omålad i området runt den öppna spisen för att knyta an till historien. På landet har vi valt bort tv. Istället sitter vi här i stearinljussken. Vi filosoferar, pysslar, läser och pratar till ljudet och värmen från den sprakande brasan. Ganska likt de kvällar man levt i alla tider. Det är en hemtrevlig känsla i det här rummet. Harmoniska proportioner med fönster åt tre håll.

Bruka jorden nu och då

Att odla och ta hand om jorden är för oss en avkoppling. Jag älskar dagarna då jag inte är styrd av tider. När jag slipper ställa väckarklockan och istället kan följa kroppens naturliga rytm. Jag tycker om att jobba i trädgården från nio till nio. Att fika och vila när kroppen vill och att låta tankarna flöda vilt. För kontorsråttan är fysiskt arbete en avkoppling, men för bara någon generation sedan var det en kamp för brödfödan.

För de som levde av att bruka jorden var nog livet på Solåkra slitsamt. Långa dagar av fysiskt arbete, många barn, trångbodhet, loppor och begränsat med mat. Jag tänker ofta på dem som bott här och på att vi bara är förvaltare av platsen. Vi har tagit över något, får njuta frukten av det någon annan planterat och vårdat. En dag kommer vi lämna vårt avtryck vidare. "Jorden vi ärvde och lunden den gröna".

När vi flyttade hit var tomten övervuxen. Bland all vildvuxen sly fann vi hallonsnår som inte bar bär samt gräslök och rabarber. Rabarbern och gräslöken är numera en del av våra trädgårdskvarter där vi odlar. Vem planterade de 14 körsbärsträden vi har på tomten? Är rabarbern från 1700-talet? Hur mycket av marken var uppodlad? Och vad odlade man egentligen? Allt sånt här funderar jag på när jag är här. Och läser om det.

Regler för soldattorp

Jag fastnade nyligen i ett citat om reglerna för soldater som bodde på Soldattorp:

"...Hemma i Landet, hålla Torpet wid magt, plantera wäl Jordpäron eller Potates, wänja sig wid Gewäret, som ett roligt tidsfördrif, bära Cronans Bref och Ordres; förtjena med Handwärk eller arbete; fly lättja, som föder sjukdom och älende, wisa sig snygg och propre på kyrkparaden, alltid håret upplagt, upknutit och i papper"
Ur boken Soldattorp i Uppland av Kristina Berglund

Identiska torp

Hur kommer det sig att det finns så många torp i Sverige?Hur kommer det sig att torpen ser nästintill identiska oavsett var man befinner sig i Sverige? Vid riksdagen 1682 beslutades det om ett indelningsverk för att få en god beredskap vid krig och minskade försvarskostnader. Indelningsverket innebar att Kungen förhandlade fram ett avtal med varje landskap om en armé.

I varje landskap skulle det finnas ett fast infanteriregemente bestående av 1 200 soldater. Två eller flera gårdar bildade en rote med uppgift att rekrytera en soldat. De skulle sedan förse denne med bostad och vissa förnödenheter. Det var rotegårdarna som fick uppgiften att bygga soldattorpet.

Spannland åker

Soldaten skulle också få ett *spannland åker, en kåltäppa (köksträdgård) och en liten hage eller ett ängstycke till två lass hö. Enligt Karl XI:s brev 1695, som var föregångaren till indelningsverket, skulle gaveln på soldattorpen märkas med kompaniets namn och soldatens kompaninummer i röd färg.

År 1715 utfärdades mer specifika bestämmelser kring soldattorpet. Det skulle bestå av en stuga, förstuga och kammare samt med en tillhörande lada och ett fä- och foderhus. I förordningen 1725 angavs vissa mått för stugan och i 1835 års förordning står det att torpet ska bestå av en stuga på 8x8 alnar samt av en kammare och en förstuga på respektive 5 och 3 alnar. Den invändiga takhöjden skulle vara 3,5 alnar under åsarna. Det skulle finnas spis och bakugn i stugan samt två fönster i stugan och ett i kammaren. Indelningsverket fanns i Sverige ända till år 1901.

*Ett spannland är alltså den areal som en spann utsäde räcker till, dvs ungifär ett tunnland (2 500 kvm). En aln motsvarar 59,4 cm.

Foto: Stiligahem

Vi har valt en slags modern 1700-tals känsla i våra rum, med skurgolv, klassiska rutor och ränder, Gripsholmsfåtöljer och en lite mer högrestånds approach än torpmiljön. Vi har Inbyggda bokhyllor, leksandstolar och allmogeföremål. I hallen hänger  Duros underbara Nyckelvikentapet.