Den sista fasen på landet

På måndag inleds den sista fasen på landet. Vi påbörjar omvandlingen från bastu, biblioteksgång, badrum och förråd till att få ett bibliotek och badrum. Det är herr J som gasar på och har bokat in byggarna. Och jag är inte riktigt med. Du kommer att bli så glad när det är klart, Blims, säger han. Och det vet jag också att jag blir, men nu är jag inte där.

Det har alltid varit så i vår relation att han är visionären och jag är realisten. Han påbörjar projekten impulsivt men det är jag som ser till att vi kommer i mål. Det mest talande exemplet var när vi bestämt oss för att göra köket i stan. När jag kom hem en dag från jobbet var hela köket demolerat och låg i hallen. Och då hade vi inte ens beställt det nya köket eller tagit in offerter från snickare. Så levde vi i månader.

Ett annat exempel är att vi stretchade vår budget för att köpa vår våning och även våra lantställen. Vi har sedan vuxit in i rocken. Det visste vi inte då, men vi satsade ändå. Fast när det gäller vårt nuvarande lantställe var det jag som höll i budgivningen, dock efter herr J:s uträkningar. Han har alltid varit turbomotorn och jag har fått det att funka. Det är jag som ser alla detaljer och vad vi behöver tänka på. Han tänker ”det är bara lite material” och jag tänker ”det tillkommer ny el, vi ska ha gardiner, kulör, belysning, proportioner och så är det skruvar och förarbete”.

Det är precis på samma sätt den här gången. Herr J bokar in byggarna och beställer en handdukstork, utan att det finns någon plan. Och jag måste stressa ihop en ritning. Jag har visserligen flera preliminära skisser sedan tidigare men har många gånger tänkt om. 

Men nu har jag ändå precis skickat iväg beställningen på badrumsinredning och klickat hem prover på mattor och så vidare. På det stora hela kompletterar vi varandra väldigt bra och har med åren fått en nästan sömlös uppdelning i vem som gör vad. Vi är fenomenala co-partners i projekt. Men ibland går det så snabbt så att det känns som att åka berg-och-dalbana. Det är så många detaljer som måste komma på plats. Dem ser inte herr J. Det är det som är mitt ansvarsområde.

Att vi skulle göra glasverandan i höstas var vi båda två helt överens om. Jag hade tänkt ägna våren åt att hitta stolar, krukor och detaljer där. Jag tycker att det är rätt lagom med ett större projekt per år och hade sett framför mig att vi skulle påbörja renoveringen hemma i stan den här våren när sonen flyttar. Det har alltid varit planen. Istället bokar herr J in byggfirman på landet. Vi gör stan i sommar istället, tycker han. Då tycker jag att det går för fort och att det blir för mycket på en gång. Jag kan inte greppa alla beslut på alla ställen samtidigt. Jag vill njutplanera. Konsekvensen är att vi saktar ner på färdigställandet av glasverandan och gör strukturen klar i hela huset på landet i stället. Och i höst blir det stan. Det är också ett stort projekt där vi ska dra om el och bygga in högtalare osv. Det verkar herr J inte vilja lyssna på. Det får helt enkelt bli en säsong här där det inte är klart någonstans. 

Tidigare i veckan lade jag beställningen på fönster och dörr till den nya delen och förra helgen besökte vi några byggvaruhus för att kolla på badrumstillbehör. Jag har inga synpunkter på vad du väljer för handfat och toalett, sa jag till herr J när vi gick in. Ändå gick jag och provade alla toaletternas spoltrycken. Du kan inte välja den, för den har ett irriterande skramlande ljud sa jag. Och inte den heller. Jag sa i princip, välj vilken du vill, bara du väljer den. Men herr J är van vid mig och min skrammelfobi. Jag har det på samma sätt med skåp och dörrar. Vissa ljud ger harmoni och andra gör det inte. När det gäller just skrammel, blir jag en riktig snobb. Jag kan alltså inte själv leva med ett irriterande skrammelljud. Och det är faktiskt inte kopplat till pris i någon större utsträckning. Jag tänker att vi alla har saker som är viktiga och andra saker som inte betyder något. Det gäller att följa sitt eget hjärta.

Nu igår (lördag) ritade vi upp hela badrummet och biblioteket. Det känns lite hissnande, men snart är känslorna i kapp. Nästa helg kommer stommen att vara klar. Vi kommer se hur rummen blir. Det är så spännande.

Här där det bruna är blir det en öppning in till biblioteket. Där var dörren till badrummet är idag blir det en vägg tvärs över och ett badrum.

Det här är planskissen över hela vårt u-formade hus.

I det vänstra benet ser man glasverandan, följt av  inre hallen, toalett och ett enkelrum som vi använder som förråd. Därefter kommer vardagsrummet.

På linje ser man herr Js arbetsrum, kök, bastu, badrum och förråd samt biblioteksgången. Det är detta område som nu görs om.

I det högra benet finns vårt och sonens sovrum.

Den övre bilden visar nuläget och den nedre bilden visar hur det kommer att bli. Vi river flera väggar och sätter upp en ny. Av de tre fönster som finns i dag blir det två, och de får nya placeringar. Det blir också en dörr i badrummet som leder ut till torkställningen.

Den vänstra sektionen blir ett bibliotek med ett skrivbord till mig (den stora blaffan i mitten). Det kommer att bli ett salvia-färgat rum. Det högra blir ett badrum det kommer att bli grått och vitt. I veckan ska jag göra ett moodboard till respektive rum och visa.