Tennljusstakarna från Eksjö

Jag träffade instagramkompisen Antikniklas på lunch för några veckor sedan och han frågade mig vad som stod på antik-önskelistan. Då svarade jag tennljusstakar och beskrev vad jag såg framför mig med tillägget att ”vi har letat i tio år men ännu inte slagit till”

Både herr J och jag har en ganska synkad bild av vad vi letar efter, men det har alltid varit något som inte har stämt. Så det har hittills inte blivit några tennljusstakar. Det har ibland handlat om tajmingen, skicket, storleken eller formen. Och när jag träffade Antikniklas så visste jag inte att herr J:s sököga var inriktad på just tennljusstakar.

Som många av er vet, så har vi släkt i Eksjö så när den rätta sortens tennljusstakar av Nils Justelius i Ekesjö dök upp på auktion rådde ingen tvekan. Och nu är de här. Just kopplingen till Eksjö gör det hela mer speciellt. De här ljusstakarna är från 1817. Jag är en förespråkare av slow decoration, att bygga sitt hem med en sak i taget och låta årsringarna synas. Det gör att varje sak som finns i vårt hem också tilldelas en betydelse som är mer än föremålet i sig. Och de här tennljusstakarna bidrar verkligen till det. 

Kort om Nils Justelius

Nils Justelius (1757-1829) var vid sidan av arbetet som tenngjutare också politiskt aktiv i Eksjö. Han var också riksdagsledamot för borgarståndet. Justelius gifte sig 1785 med Anna Kristina Kjellberg. De fick tillsammans sonen och tenngjutaren Nils Erik Justelius (1794-1868) som också var tenngjutare. Det finns alltså två Justelius att hålla reda på. Nils Erik, den yngre var vid sidan av arbetet som tenngjutare även rådman i Eksjö. Att vara rådman innebar att man var vara domare.

Kort om tenn

Tenn som material har varit känt sedan antiken. Det har funnits tenngjutare i Sverige sedan medeltiden, fast då kallades de för kanngjutare. Tenngjutarnas skråsystem tillkom 1545 och i samband med det började tenngjutarna att upphovsmärka sina föremål.

Den silvervita metallen oxiderar inte med syre, vilket gjort tennet användbart för att skydda andra metaller från korrision. Det mjuka tennet används tillsammans med den mjuka kopparen för att skapa det hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten, även kallat kassiterit.

Jag har tidigare skrivit om olika metaller, bland annat om brons och om skillnaden mellan mässing och malm

Metallskola: Vad är brons egentligen?

Metallskola: Är malmkronor av mässing?

Foto: Stiligahem

Den fina stämpeln i botten med ordet Ekesjö är så fint