I tiden: Fåtöljen i transition
En stol eller pall ska vara funktionell, men en fåtölj ska vara omfamnande. Kanske är det därför så många fåtöljer sträcker sig framåt som för att kramas. Jag läste en krönika av Sköna hems Dan Gordan på temat för himla länge sedan. Tankarna ville inte lämna mig. Krönikan blev en utgångspunkt för vidare reflektion, den mognade och har nu antagit formen av en trendspaning.
Gordans krönika handlade om att fåtöljer är omfamnande. Det vittnar inte minst alla namn, menade han; Hans J Wegners "Bamse" (Papa Bearchair) för tankarna till nallen, CKRs "Hug" och B&B Italias Mama till tryggheten av en föräldrafamn och Carl Malmstens "Farmor" om den äldre generationens omsorg.
Översta bilden föreställer Hans J Wegners Papa Bear chair - Bamse. Foto: via Mitchell Channon design
Hålla ryggen fri
Jag tror dock att den tryggheten vi söker i fåtöljen inte är den tröstande kramen utan handlar om ett mer basalt behov. Det är uråldriga uttryck för behov vi hade i jägar- och samlarsamhället. Inom inredningsfilosofin Feng shui talar man om kraftposition och i brittisk inredning om armchair position. Båda utgår från idén om att man vill möblera så att man ser dörrar och öppningar. Och att ryggen är vänd mot en säker plats, som en vägg. Ni vet uttrycket att hålla ryggen fri.
Samvaro och avskärmning
I fåtöljer med höga ryggar syns man inte. Det blir som en egen säker oas att krypa upp i. Av fåtöljerna har öronlappsfåtöljen, the wingback chair, en särställning som möbel. Den är omfamnande som Gordan skrev och kan med fördel sättas i motsatt Armchair-position, alltså med ryggen mot dörren. Dessutom besitter den en tredje egenskap. Den ger avskärmning. Mången bok har lästs sittande halvsnett med benen över armstöden i mitt föräldrahems öronlappsfåtölj. Den ger den där perfekta sittliggande positionen som både är upprätt och avslappnande. Där kan man skärma av fastän rummet är fullt av folk. En sådan möbel är ju helt perfekt i dagens livsstil där man umgås med var sin skärm tillsammans. Varför ser vi inte fler öronlappsfåtöljer?
Möbler i transition trendar
I inredningen de senaste åren har jag sett många lätta loungestolar, såkallade easychairs, det vill säga en stol som flirtar med fåtöljen. Dagbädden i olika former har också varit en del av det medvetna hemmet. Alltså en säng säng i transition mot pall och ottoman.
Då och då ser jag också vardagsrum möblerade med fyra till sex bekväma fåtöljer runt ett bord, istället för en soffa. Ibland är de högryggade, dock sällan nätta. Och där har vi kruxet. Dessa kräver sitt utrymme och möbleras från mitten av ett rum. Det slår inte på bred front.
Kontorsmöbler i privat miljö
I kontorslandskap däremot, ser man många olika typer av avskärmande soffor och fåtöljer. På mitt jobb har vi ett såkallat flexibelt område där vi har fyra raka högryggade sittmöbler. De är ganska yteffektiva. Däremot finns det få för den privata privata marknaden. De som finns på marknaden är antingen hängande, som den av Nanna Ditzel, eller skulpturella som Eero Arnios Åskbollen eller mer liggande varianter i retrostuk, exempelvis Bruno Mathssons Jeltsin och Pernilla samt Yngve Ekströms Lamino, men annars är det tunnsått.
Big mama
Sittmöbeln Up 5-6, mer känd som Big mama av Gaetano Pesce (1969) för B&B Italia. Foto: B&B Italia
Hug
Loungestolen Hug av Claesson Koivisto Rune (CKR) för Arflex (2013). Foto: CKR
Farmor
Fåtöljen farmor av Carl Malmsten (1950-tal) foto: Vad är den värd
Wingback
Tom Dixons moderna Wingback är ett steg i rätt riktning. Foto: Tomdixon.net
Öronlapps-chaiselongue
Klassisk öronlappsfåtölj med inbyggd fotpall. Foto: via Culturescribe
Fåtöljer för samtal
Kocken Leila Linderholms hem i Mariefred är ett fint exempel på fåtöljer för samtal. Stora och bekväma. Foto: Family Living via A faded palette
Portus Easy Chair
Portus Easychair High back av Johannes Foersom och Peter Hiort Lorenzen för Lammhult är en fåtölj för en mer offentlig miljö är det närmaste jag kommer. Foto: Lammhults
Linje