Det finns mycket inspiration att finna i Finn Juhls hus. Hela huset är väl genomtänkt och planerat in i minsta detalj. Hemmet genomsyras av funktionalismens ideal. Här syns effekten av att måla innertaket istället för väggarna i en kulör, de vackra rummens utformning, fönstren med smala bågar, perspektiven genom rummen och så entréhallen, bara för att nämna något.
Finn Juhl var en man med känsla för detaljer och vackra proportioner. I hans hem ser man hans egna möbler i fin samklang med det han tyckte om. Att se en helhet där allt är bevarat blir som en tidskapsel. Det är så mycket mer än bara inredning, det blir kulturhistoria. Du kan lära dig mer om Finn Juhl här:
Finn Juhls hus är en del av museet Ordrupgaard strax norr om Köpenhamn. Det ligger i närheten av Bellevue, som är Arne Jacobsens mästerverk och där han även bodde, och på vägen till Louisiana och Karen Blixens Rungstedlund, precis mellan Helsingør och Köpenhamn. Ordrupgaard är i sig en riktig sevärdhet, både själva huset och dess tillbyggnader av världsberömda norska Snøhetta och iranska Zaha Hadid. Här finns också en imponerande kollektion av de franska impressionisterna och en dansk kollektion som bland annat består av en imponerande mängd Vilhelm Hammershøi. Enligt mig det bästa från två världar. Jag kommer att återkomma till detta.
Tack vare en generös donation så blev Finn Juhls hus tillgängligt för allmänheten år 2008. Huset stod klart 1942 då Juhl var 30 år. Hans tanke var att skapa allt i sitt hem, från möbler till bestick och porslin och det gjorde han. I huset finns också sådant han inspirerades av; dansk samtidskonst, konsthantverk och japanska föremål. Att besöka hans hem är att kliva in i ett skolexempel på inredning från mitten av 1950-talet. Huset på Kratvej 15 anses av många vara ett av de bästa exemplen på ett funktionalistiskt enfamiljshus.
En underbar bordbænk (1951) framför Vilhelm Lundstrøms konst gör sig fint tillsammans. Nedan framför den öppna spisen finns ett porträtt av Vilhelm Lundstrøm föreställande Juhls sambo Hanne Wilhelm Hansen (1946) tillsammans med soffan Poeten (1941) och Høvdingestolen (1949) och porslin av Christian Poulsen.
Det är först efter en liten stund som jag noterar den diskreta röda kanten på bokhyllan. Den är tunn och nästan osynlig, men ramar in och adderar lite kulör till inredningen. Jag tycker mycket om det. Jag tycker mycket om bokhyllor - och den här är fin på många sätt. Gillar även tingen på skrivbordet. De håller en neutral färgskala men är vackra i formen. Snyggt.
Skrivbordet ”Kauffmann” (1945) formgavs som så många andra ting för hans eget hem. Det är enormt elegant och bordskivan ser ut att flyta ovanför konstruktionen. Så vackert.
Det finns mycket att inspireras av i entrehallen. För det första att man gjort det till ett rum genom att placera en soffa och bord här. På det sättet döljer man också trappstegen mellan de olika planen. En annan inspiration är odlingslådan bakom soffan. Det gör så mycket att få in grönska i rummet. Jag älskade också vitrinskåpet som står bakom. Den första tanken hade nog varit att sätta upp en vägg, men nu blir vitrinskåpet i sig och föremålen i skåpet något som drar ögonen till sig. Jag tyckte mycket om detta.
Stolen närmast i bild heter Japan-stolen (1957). Den ser enkel ut i konstruktionen, men med en ”bambu” inspirerad rygg. Återigen keramik av Christian Poulsen.
Finn Juhl hade ambitionen att formge allt i sitt hem. På hyllorna i köket en porslinsserie, som han formgivit. Tror att den heter Essencen.
En ganska trång gång, med bokhyllor på den ena sidan och skåp på den andra, upplevs inte så tack vare fönstret och den lilla skrivplatsen. Det är funktionalism när det är som bäst. Tyckte mycket om den här vyn.
Hyllan till höger kallas ”Panelsystemet” (1953).
Här kan man också ana ett annat av husets kännetecken. Varje rum har fått en kulör i taket. Jag måste säga att det är mycket effektfullt. Funktionalistiska hus saknar utsmyckningar. Det är istället fönstrens form och placering som drar ögonen till sig. Jag fann rummen tilltalande och varma trots att alla väggarna är vita och det tog en stund innan jag såg att det var taken hade olika kulörer och att det var det som skapade känslan.
Ett stort härligt sovrum och allrum i ett. I taket hänger en PH-lampa och under bokhyllan till vänster kan man se Nanna Ditzels pall ”Trissen”.
Runt matbordet står 48-stolen (1948). Den påminner om 109-stolen (1949) med armstöd och 108-stolen som varianten kallas utan armstöd. På båda sidor av bokhyllan finns en av mina favoritstolar, karmstolen (1953) som också kallas ”reading chair” som formgavs för danska Bovirke.
Skrivbordsstolen formgavs för Cado. Här ser man att taket har en annan kulör.
Jag fick ingen bra bild från matsalen, men där finns de vackra egyptiska stolarna.
Serien om dansk design”Mitt barndomshem såg inte ut som det klassiska 70-talshuset, med furugillestuga och storblommiga tapeter i gult och brunt. I vårt hem rådde min danska mammas inredningsideal; målade vita väggar och alla danska klassiker.” Ann-Cha...
Linje
