Le Corbusier och Sverige
Maison La Roche-Jeanneret är ett, eller två, av Le Corbusiers mest kända verk. Det är två byggnader som sitter ihop. Det ena byggdes för en samlare av kubistisk konst och det andra för brodern Albert Jeanneret och hans familj. Så långt kände jag till. Det jag däremot inte visste var att brodern Albert var gift med en svensk kvinna, Lotti.
Denna historia fick jag veta av min blogg- och instagramföljare Ewa, i samband med att jag publicerade mitt inlägg om LC2 igår. Jag blev så fascinerad att det fick bli ett inlägg till.
När vi för femton år sedan letade vårt första lantställe, så hamnade vi till slut i en av Sveriges minsta kommuner, Ydre, vars huvudort heter Österbymo. Båda namnen är relativt okända för de flesta i Sverige. På frågan om vart vårt lantställe låg behövde jag alltid dra till med städerna i grannkommunerna; Det ligger i södra Östergötland vid sjön Sommen, mellan Linköping, Tranås och Eksjö. I topografiskt och i historiskt perspektiv har det dock varit en del av det småländska höglandet.
Ydre är fantastiskt vackert. Det är också genuint. I Ydre finns autentiska Astrid-Lindgrenmiljöer med sörgårdar, mellangårdar och norrgårdar. Här kan man uppleva blånande berg i horisonten och sjöar. Det finns många bymiljöer som ser ut som det alltid gjort. Är du nyfiken på Ydre så kan du läsa mer här:
Vi köpte alltså ett hus och blev betagna av kulturhistoria. Det är vi inte ensamma om. Författaren Vilhelm Moberg fascinerades av berättelsen om Ydrebon Andrew Peterssons liv och skrev Utvandrarna.
Familjen Rääfs namn dyker också upp när man börjar intressera sig för bygdens historia. Det har funnits många drottar i Ydre, men ”Ydredrotten” är Leonhard Fredrik Rääf (1786-1872). Han var godsägare och historiker och son till en häradshövding. Han verkade till största delen av sitt liv i Ydre. Han föddes i Kisatrakten i norra delarna och dog vid Forsnäs gård i närheten av Österbymo. Han studerade i Uppsala och gav ut böcker om folkvisor och medeltida handskrifter. Han var också ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och Kungliga Vitterhets historie och antikvitetsakademien.
Ydredrotten ansåg att Ydre var unik med sina välbevarade kulturmiljöer och skrev det imponerande verket: "Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland" i fem band 1856–75. Den som är historiskt intresserad kommer förr eller senare i kontakt med dessa, oavsett var man bor i landet. Rääf var också en ivrig motståndare till allt modernt. Det sägs att han aldrig använde tändstickor, utan gjorde eld med stål och flinta till sin död. I ägarlängderna på flertalet gårdar i Ydre hittar man den adliga ätten Rääf.
Konservative Rääf och Le Corbusier
Vad har nu historien om den konservative Rääf med en av modernismens stora förgrundsfigurer Le Corbusier att göra? Kopplingen heter Lotti Jeanneret (1887-1973), det vill säga Le Corbusiers bror Alberts fru.
I sitt första äktenskap, som varade i sexton år, var hon gift med godsägaren och löjtnant Axel Rääf, som också var son till den berömde Ydredrotten. De fick fyra barn tillsammans. De bodde på Bulsjö Norrgård i Ydre. Från 1923 fram till sin död var hon gift med Albert Jeanneret. Samma år gifte Axel Rääf om sig med Lottis syster Greta Wallberg.
Systrarna Wallberg växte upp med sju ytterligare syskon i en förmögen familj vid Slottsmöllan i Halmstad. Hennes far, fabrikören Alfred Wallberg, ägde textil- och tegelindustrier bland annat Slottsmöllans tegelbruk. Här finns det ännu en koppling. Engelbrektskyrkan, granne med oss i Lärkstaden, är byggd med tegel från Slottsmöllan.
En annan av Lottis systrar, Ingrid Wallberg, var en modernistisk arkitekt och var verksam hos Le Corbusier under 20-talet. På den tiden fick kvinnor inte studera till arkitekt i Sverige, eftersom det ansågs för fysiskt och psykiskt krävande. Hon inledde sin yrkeskarriär på 1910-talet som medhjälpare till sin man stadsplaneraren Albert Lilienberg. De uppmärksammades internationellt. När hon skiljde sig från honom flyttade hon och sonen till Paris där hon verkade hos Le Corbusier. Där träffade hon den schweiziske arkitekten som hon sedan drev arkitektkontor i Göteborg tillsammans med. Men det kanske blir en annan historia.
Maison La Roche-Jeanneret
Maison La Roche-Jeanneret i Paris är en dubbelvilla byggd i vinkel för två familjer. Det uppfördes 1923-1925, alltså direkt efter att Albert och Lotti gift sig. Den ena villan formgavs för den schweiziske bankiren och avantgarde samlaren Raoul La Roche. Uppdraget var att skapa en privat del och ett galleri för hans konst. Huset är nu museum, Fondation Le Corbusier.
Fondation Le Corbusier
Den andra villan byggdes av Albert och Lotti Jeanneret. Det var kusinerna, också schweizare, Le Corbusier och Pierre Jeanneret som formgav huset. Huset och ytterligare 16 arbeten av Le Corbusier blev del av UNESCOs världsarvslista år 2016.
Le Corbusier World heritage
Huset är särskilt intressant eftersom det är det första exemplet på vad Le Corbusier senare kallade, ”De fem nödvändiga delarna i ny arkitektur”, the five points of Modernist style architecture: Den fria fasaden oberoende av den bärande strukturen, den öppna planlösningen, de långa banden av fönster för ljus och ventilation, det platta taket som kunde fungera som takträdgård och pelare som lyfter byggnaden ovanför jorden.
Fönsterraden bryggar de två hemmen, medan pelarna tillåter besökaren att gå under huset och skapar också större utrymme för en trädgård. För att länka delarna i La Roche-huset med varandra använder Le Corbusier ”arkitekturella promenader”. Inspirationen kom från ett besök på Akropolis i Aten. Den består aven kurvformad ramp som går mellan La Roches konstgalleri till första våningen. En ramp binder ihop, medan trappor separerar, menade Le Corbusier. ”We climb a ramp little by little, a sensation entirely different from that given by climbing a staircase,". Interiörens färgsättning följer Le Corbusiers idé med enfärgade väggpartier i grått, blått och terrakotta.
Den arkitekturella promenaden, rampen mellan konsten och första våningen.
Ritning över våning två på huset
