Ett franskt slott i Örgryte
Man kan för en stund tro att vi befinner oss i Loiredalen eller på ett slott i Sydtyskland, men omgivningen avslöjar att beliggenheten är på våra breddgrader. Vid den senare hälften av 1800-talet vurmade man för det historiserande, och stilar som nygotik och nyrenässans stod högt i kurs. Jag kan bara inte låta bli att skriva om detta fantastiska hus som bland annat Frida berättar om och addera lite arkitekturhistoria.
Från mitten av 1800-talet växte stenstäderna fram. Det fanns två skäl till omdaningen. Moroten var den tekniska utvecklingen, industrialismen, och piskan var år av missväxt och misär. Från att ha varit ett land där 90 procent av befolkningen bodde på landsbygd blev det omvänt. Människorna flyttade in till städerna i hopp om ett bättre liv. Piskor och morötter har i alla tider varit grunden till stora omdaningar.
Omdanande tid
Vi är mitt i en lika omdanande tid, där piskan är pandemin och klimatet och moroten de tekniska möjligheterna, digitaliseringen. Jag tror att vi kommer att se en motsvarande förändring i samhället. Jag tror inte vi kommer att gå tillbaka. Vi ser hur människor redan ställer om till ett hemmafokus. Det syns bland annat på antalet hundvalpar på instagram och fakta som visar att allt fler vill köpa fritidshus.
Min egen längtan till naturen och trädgården är om möjligt ännu större i år. Det är säkert delvis kopplat till den ovanligt grå och solfattiga vintern, men också för att utomhus känns som en trygg plats. Det är nog inte heller någon slump att det här är mitt mest klickade inlägg. Jag tror att jag stannar där i analysen.
Den kloke tar vara på erfarenheter, historia och kunskap. Och genom att blicka bakåt kan man hitta vägar framåt. Det är med den vinkeln jag bidrar i inredningsvärlden med stiligahem. Nu åter till huset i Örgryte.
Stadens framväxt med utgångspunkt från Wilhelmsberg
Mitt stora specialintresse är tidsperioden från 1860-1929, så jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva lite om stenstadens framväxt med utgångspunkt från Wilhelmsberg..
Inspirationen till de svenska stenstäderna kom från två håll. Först kom den hårda stadsplanen, i Sverige företrädd av Albert Lindhagen. Förebilden var Napoleon III och stadsarkitekten Georges-Eugènes Haussmanns omdaning av Paris (från 1850) med grandiosa raka boulevarder i rutsystem. Nobels dynamit låg rätt i tiden och man ville spränga bort topografin för att få långa siktlinjer och ordning.
Senare in mot 1900-talet kom förespråkarna av den mjukare stadsplanen, i Sverige företrädd bland annat av Per-Olof Hallman. Förebilden var österrikaren Camillo Sitte som vurmade för att bygga mer terränganpassat med vindlande gator efter topografin. I Stockholm och Göteborg kan man tydligt se de olika årsringarna. Och då vet du nu att boulevarder är 1800-tal och vindlande gator 1900-tal, eller före 1850.
Dekorerade fasader på 1800-talet
Stenstadens bebyggelse på 1800-talet, fick till stor del sin prägel av nyrenässansens stilideal, med rikt dekorerade fasader. Interiörerna var mörka med stuckaturer, utsmyckade kakelugnar och dörrar med ornamenterade överstycken och spegeldörrar. Vid sidan av nyrenässansen florerade inspiration från andra historiska epoker; gotiken och medeltiden bland annat, och därför brukar man kalla den här perioden, cirka 1840-1900, för nystilarnas period.
Galleriet
Galleriet på Wilhelmsberg är sannerligen husets piece de resistence. Att rummet inte är så möblerat gör det nästan lättare att se de arkitektoniska detaljerna. Stora fantastiska fönsterpartier och den vackra parketten gör sannerligen sitt.
Dörrhandtag
Ett dörrtrycke i tidstypisk historiserande stil
Planritningen
Rummen på entréplan är helt fantastiska med sina rundade hörn. Jag är bara tvungen att visa planritningen. Huset, Wilhelmsberg uppfördes 1868 och består av 22 rum på sammanlagt 766 kvm fördelat på fyra våningsplan. Två våningsplan, en bottenvåning och en vind. Byggnaden är ritad i stilen nyrenässans och har både tinnar och torn. Arkitekten är Victor von Gegerfelt, känd bland annat för att ha ritat Feskekörkan och det vackra Fröhuset i Trädgårdsföreningen i Göteborg.
Sparsmakad stuck
För att vara så tidigt på 1800-talet är stuckaturen ovanligt sparsmakad. Den här typen av proportioner blev betydligt vanligare i början av 1900-talet.
Historiska referenser
På husets fasad ser man tydligt de historiska referenserna. Ett fantastiskt hus med sina vackra fönster, höga sockel på bottenplan och tornrummen.
Garage
Linje