Dörröverstycken från 1888 och orientaliska mattor
Det är något alldeles speciellt med den påkostade interiören från 1890-talets östermalmshem. De tredimensionella detaljerna gör sig fint med vår tids möbler och färger.
När det här huset byggdes 1888 var det more is more som gällde. Bröstpanelerna var mörka, väggarna tapetserade med murrigt blommigt och gardinerna var tunga och ofta i sammet med innergardiner i spets. Det var före vardagsrummets tid. I salen var fotogenlampan i centrum. I mitten stod matsalsbordet och där stod fotogenlampan. möblemanget i nyrenässansstil var annars placerat runt väggarna.
Förstår man hur det såg ut är det lätt att förstå hur pendeln kunde svänga till funkis en generation senare, via arts and crafts och de nationalromantiska strömningarna bara tio år efter detta. Förespråkarna propagerade hälsa, ljust och fräscht som Ellen Kay med flera. Och de stora sommarvillorna byggdes i skärgården. Jag kan skriva spaltmeter om den här perioden runt förra sekelskiftet, men det får jag återkomma till.
Stockholm fick sin första stadsplan
Stora ytor kräver stora mattor. Och de orientaliska är ganska prisvärda, och snygga dessutom. De ger en ombonad känsla ganska bums.
Gatufasaden var ursprungligen i rött tegel och med rik putsdekor i grått i form av en kraftig rusticering. Porten med kraftiga kolonner som går över två våningsplan och portalomfattning i klassicerande stil. Huset byggdes 1888 av arkitekt E Ohlsson och C Kleists. Entrén i klassisk nyrenässansstil.
Linje