5 x Tea-caddy, tekris och historia

(null)

Det är lätt att bli bortskämd av att bo i stan och att ha nära till allt. När teförrådet sinar kan jag snabbt nå en trevlig tebutik på bara några minuter. På landet är allt på en billängds avstånd. Det har fört med sig att teförrådet har sinat rejält under våren. I morgon kan jag bara välja rökiga Lapsang. Missförstå mig rätt. Jag gillar lapsang, men inte alltid.

Jag vill gärna ha en liten kollektion av svarta löstéer hemma. Darjeeling och assam samt  kenyate från Perchs i Köpenhamn hör till basen. Dessutom har jag alltid chai och  Icas grönt te på påse. Så där runt klockan två-tre varje dag suger det i tetarmen. Har jag en förkylning på gång, känner mig frusen eller stressad så vill jag också ha te. På förmiddagen dricker jag annars helst kaffe. 
Före sonens tid gjorde jag alltid en kopp te direkt när jag kom hem från jobbet. Jag läste klart tidningen, plockade lite och öppnade posten. Först efter det gjorde jag middag. Ett tag drack jag te när sonen gått och lagt sig, men nu är det alltså bara "tea-o-clock" som gäller. På jobbet blir det Earl gray eller English breakfast på påse och det duger fint. 

Helgens testund är däremot närmast helig. Jag njuter av det ceremoniella i att ta fram och använda mina vackra ting. I stan tar jag fram min Degrenne-kanna, en utvald bricka, Kay Boyesen tesil och häller mjölken på silverkanna. På landet blir det oftast Spodes stora italian-kopp. Jag väljer också nogsamt platsen där teet ska inmundigas. På landet har jag flera platser att välja mellan och det tar jag på största allvar. Jag funderar på dagens plats medan jag pysslar med annat. 

Livet med sonen är ofta ganska kaosartat och för att balansera det hela har testunden fått en ännu större betydelse. Det är min tid. Även om jag sällan får sitta, så dricker jag ur en vacker kopp. Det må vara rörigt och stökigt men jag kan vara närvarande och njuta av plats och ting sekundvis. De vackra tingen skänker mig glädje. På önskelistan till landet står en vacker kanna för mjölk och några snygga te-dosor.  Och så måste jag förbi min tehandlare för att nogsamt välja te. 

Mitt bästa teminne är från Kenya med mina föräldrar och min syster. Vi bodde på ett hotell i Mombasa och drack afternoon tea. Där bjöds vi på ett väldigt mörkt te och en klassisk spongecake. Det är till denna dag den absolut godaste teupplevelsen i mitt liv. 

5 x tedosor 

1. Överst: Tedosa i nysilver graverat English breakfast tea. Foto: Brissi

(null)
2. Teburk blad av Eva Schildt för Klong. Foto: Klong

(null)
3.  Tedosor, runda stapelbara i olika kulörer. Foto: Perchs tehandel

(null)
4. Stapelbara tedosor. Foto: Fortnum & Mason 

(null)

5. Fyrkantiga silverfärgade dosor. Foto: Kaffelunden



Lite tehistoria

(null)
Kinesisk tedosa i blå-vitt porslin. Kanxi 1662-1722, Kina. Foto: Bukowskis 

Te introducerades i Europa på 1600-talet och var en lyxprodukt som främst konsumerades på tehus för de som hade råd. 450 gram te (1 pound) kostade 3-6 månadslöner. Det var förövrigt inte bara te som dracks. Varm choklad och kaffe var också populärt bland adeln.

De första tedosorna importerades från Kina och var klassiskt porslin med mönster i blå-vitt. Först kopierades dessa, men ganska snart tillverkades teacaddys av silver, sköldpadda, trä och mässing. Det brittiska ordet "caddy" lär förövrigt ha sitt ursprung i det malaysiska ordet "katy" som är en måttenhet motsvarande ett skålpund. 

Tedosor var länge något prestigefyllt och därför formgavs de under 1700- och 1800-talet i material av högsta kvalitet och efter det senaste trenden. Ofta ser man set bestående av diverse te-föremål med tillhörande låsbar låda av mahogny eller rosewood.

(null)
Antik tedosa i silver från Joseph & Joseph Angell, London 1848. Foto: Langfords

Den här dosan har två fack, ett för kinesiskt te och ett för indiskt te. 

(null)
Låda innehållandes två teburkar och en sockerdosa. Ett pastoralt rokokomotiv, Staffordshire 1770. I mittenburken förvarade man det lika exklusiva sockret. Foto: Metropolitan museum      

(null)
Georgiansk låda med tedosor av mahogny samt blandskål av glas, Storbritannien, 1800-1830. Foto: Pareglio Ayres antiques