Historien om Københavns Snedkerlaugs møbeludstillinger

Kvalitet rättfärdigar alltid ett högre pris. Känner ni igen det argumentet? I historien om den danska designframgången under 1900-talet har jag främst lyft fram formgivarna. Jag har berört en av de viktigaste arenorna, Den Permanente. Den här gången handlar det om kvalitet och  hantverk. 

På danska finns det två ord för snickare: Tømmer som betyder snickare och snedker som betyder finsnickare. Det finns en lång tradition av kunnigt trähantverk i Danmark. I andra länder blev funktionalismen synonymt med stål och industriella material, medan det i Danmark fortsatte att vara trä. En anledning till det är det innovativa samarbetet mellan finsnickarna och de unga arkitekterna. Köpenhamns snickargilles årliga möbelutställning pågick under 40 år, från 1927-1966. 

Kreativitet kan växa ur begränsningar. Under början av 1900-talet hade möbelsnickarna i Köpenhamn det tufft på grund av industrialismen, det massproducerade och importen av dito. Hur skulle man rättfärdiggöra de dyrare priserna? Hur skulle man få folk att välja genuint hantverk?

1921 ägde den första finsnickarutställningen i Köpenhamn rum på Teknologisk Institut på initiativ av Henry Larsen i Bredgade. Det blev en succé. Men försäljningen uteblev. Först 1927 kunde man samla hela gillet. Københavns snedkerlaugs møbeludstilling blev sedan en årlig företeelse. Första året var det bara två finsnickare, av sammanlagt 23 utställare, som hade valt att samarbeta med en arkitekt.  Det var A.J. Iversen som ställde ut med möbler till ett sovrum formgivet av Kaj Gottlob (bild nedan)  och Otto Meyer vars vardagsrum formgivits av Helweg-Møller. Utställningen sågs av 20 000 personer och även försäljningen blev god. 

Så här skrev tidningen Politiken om den första utställningen: "Udstillingen bærer helt igennem det gode solide haandværks præg. Møbelhaandværket fører i disse tider en haard kamp for ikke at ligge under for den stadig voksende fabriksindustri, og udstillingen er en indsats fra det personligt prægede haandværks side for at hærde sig i kampen."

(null)
Sovrumsmöblemang av snedkermester A.J. Iversen formgiven av arkitekt Kaj Gottlob, Københavns snedkerlaugs møbeludstilling, 1927. "Et soveværelse i mahogni viser på denne udstilling, at dette samarbejde bør fortsætte." skrev Nationaltidende. 

Möbelbranschen behövde mer än en utställningsplattform. Detaljhandeln hade ännu inte fått upp ögonen för de funktionalistiska idéerna, men finsnickarna hade siktet inställt på lättare möbler. De yngre arkitekterna, åtminstone de som utbildat sig hos Kaare Klint på Kunstakademiets møbelskole, var intresserade. Några stora pengar tjänade de unga inte, men det blev en experimentverkstad. Skolan hade Klint initierat några år tidigare, år 1924. Arkitektstudenterna fick helt enkelt sin praktiska och konstnärliga skolning på Snedkerlaugets utställningar. 

Tillsammans förflyttade de möbelskrået till dess storhetstid. Funktionalismen blev ett arbetssätt. Möblerna förenklades och utsmyckningarna togs bort. Kvar fanns bara kvalitet.  Den ömsesidiga överlevnadsinstinkten blev startskottet på 40 års framgångshistoria. 

I Andrew Hollingsworth, Danish Modern, berättar  A.J Iversen att det inte var så lätt att bryta ny mark i snickargillet:
 "The older cabinetmakers maintained a strong hand on existing practice. They looked on Functionalism's simple lines like the plague. These old masters had position and experience, you owed them your respect, their opinions held weight and most of our colleagues tended to be their faithful followers. On the other hand, we had the support of young designers and most of the critics." 

(null)             

(null)
Snickarmästaren Rud. Rasmussen och Kaare Klint presenterade bland annat denna skänk till møbeludstillingen år 1930. Den hade Klint utvecklat tillsammans med sina elever. Formgivningen byggde helt på noggranna uppmätningar av en normal familjs behov av låd- och hyllförvaring. Här kan man se hur två hyllplan mätts upp och presenterats. 

Tävling om nyskapande möbler

När snickargillet i Köpenhamn år 1933 utlyste en tävling som gick ut på att formge en ny möbeltyp togs ännu ett viktigt steg mot internationell framgång. Det vinnande förslaget utfördes sedan hos en av mästarna. Det ledde i sin tur till närmast livslånga samarbeten. 

Några av de mest uppmärksammade var följande snickar-arkitektpar var:

  • A.j Iversen och Ole Wanscher 
  • Erhard Rasmussen och Børge Mogensen
  • Johannes Hansen  och Hans J  Wegner
  • Rudolph Rasmussen och Kaare Klint
  • Ludvig Pontoppidan och Nanna Ditzel


(null)                     
Här är några exempel på den första "Arkitekt-konkurrencens" premierade arbeten år 1930: 
  • Skrivbord i mahogny formgiven av arkitekt Ole Wanscher i samarbete med snedkermester A.J. Iversen premierades. 
  • Vilstol, flugtstol, formgiven av arkitekt Thoresen-Lassen i samarbete med A.J Iversen premierades.

Finsnickeri och den sociala debatten

Köpenhamns finsnickargille gav sig också in i den sociala debatten kring trångboddhet. Det fanns många initiativ i samhället i stort som handlade om vikten av konsthantverk även hos vanliga människor. I Sverige var det svenska slöjdföreningens Greger Paulsen som myntade uttrycket "vackrare vardagsvara" i tidskriften med samma namn. Den danska motsvarigheten "Haandarbejdets Fremme" drev motsvarande paroll. Poul Henningsens avant-garde skrift "Kritisk Revy" bidrog också till funktionalistiskt nytänk. 


Snickarmästarna bidrog till den sociala debatten genom att presentera en två-rumslägenhet fullt möblerat med hantverksmässiga möbler från Köpenhamnssnickarna år 1930, följt av ett enfamiljshus (1934) och ett vardagsrum (1936), 

(null)

Här, 1936, så visades bland annat ett ungdomsrum, et værelse, unge mennesker formgiven av Tove Reddersen för snedkermester HM Birkedal Hansen. 


Tiden efter andra världskriget präglades visserligen av ett intresse för både god design och kvalitet, men det var ändå tufft för köpenhamnssnickarna. 1966 ägde den sista Københavns snedkerlaugs møbeludstilling. 


I samband med min födelsedag i höstas hittade jag Grete Jalks referensverk i fyra band: "Dansk møbelkunst gennem 40 aar-1927-1966". Jag har suktat efter den sedan den kom i nytryck. Verket visar samtliga möbler, som presenterades vid Københavns Snedkerlaugs årliga utställningar. Det är ett referensverk som ger en bra bild över möbelundustrins utveckling under några viktiga år. Grete Jalks egen insats som formgivare ska inte förringas. Hon hör till en av de stora och deltog på Københavns snedkerlaugs møbeludstilling från 1946 .